1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Öronkirurgi: En komplett guide till olika typer av öronoperationer

Öronkirurgi kan utföras av medicinska skäl eller som plastikkirurgi för att förbättra utseendet. Kirurgiska ingrepp görs för att förbättra eller återställa hörseln, reparera en skada eller som ett förebyggande åtgärdssteg. Nedan följer en översikt över de vanligaste typerna av öronoperationer och vad de innebär.

Otologisk kirurgi

Otologisk kirurgi är mikrokirurgi som innebär att ett mikroskop används under operationen för att kunna se örats strukturer. Mikroskopet gör det möjligt för kirurgen att utföra mycket känsliga och precisa ingrepp. Ett exempel på otologisk kirurgi är stapedektomi, där en del av stigbygelbenet i mellanörat tas bort och ersätts med en protes (ett konstgjort ben) för att förbättra hörseln. Många öronoperationer utförs med hjälp av mikroskopi.

Laserkirurgi

Laserkirurgi utförs med hjälp av en koldioxidlaser, KTP-laser eller argonlaser. Tekniken gör det möjligt för kirurgen att operera på örats känsliga strukturer utan blödning. Lasrar kan förånga vävnad och stoppa blödningar. Lasers används bland annat vid stapedektomi och för att avlägsna inflammerad vävnad från örat.

Mastoidektomi

Mastoidektomi är en procedur för att avlägsna kolesteatom, det vill säga godartade tumörer eller cystor, från hörselgången. Om tumören är mycket liten kan kirurgen möjligen ta bort den genom hörselgången. I många fall krävs dock ett snitt bakom örat för att kirurgen ska kunna se och nå tumören. I vissa fall kan tumören ha vuxit genom den beniga väggen mellan mastoiden (benet bakom örat) och mellanörat. Då kan det bli nödvändigt att avlägsna väggen, vilket är en mer omfattande operation.

Tympanoplastik

Perforeringar i trumhinnan kan uppstå till följd av infektioner eller skador, vilket ofta leder till viss hörselnedsättning. Hos barn är perforeringar mycket vanliga i samband med öroninflammationer. Både barn och vuxna kan skada sitt öra genom att föra in en bomullspinne eller annat föremål för långt in i hörselgången. I de flesta fallen läker dessa perforeringar av sig själva. Ibland bildas dock kalciumavlagringar i trumhinnan som hindrar läkning. I sådana fall måste en mikrokirurgisk procedur kallad tympanoplastik utföras. Tympanoplastik innebär en rekonstruktion av trumhinnan, det vill säga tympaniska membranet.

Cochleaimplantat

Cochleaimplantat är apparater som kirurgiskt implanteras i örat, med en extern del som bearbetar ljuden och skickar signalerna via hörselnerven till hjärnan för tolkning. Det finns flera typer av implantat som kan återställa hörseln hos personer som har förlorat den till följd av trauma eller sjukdom, samt hos personer som fötts döva. Operationen kräver i de flesta fall bara en natt på sjukhus efter ingreppet.

Myringotomi

En myringotomi är en kirurgisk åtgärd som används när barn har återkommande öroninflammationer. En tryckutjämningspinne, även kallad dränage (en tunn slang ungefär lika tjock som en tråd), förs in i trumhinnan för att vätskan ska kunna rinna ut ur mellanörat, vilket minskar kroniska infektioner, och för att utjämna trycket i örat. Pinnarna sitter normalt kvar i sex till 18 månader, men ibland behövs de längre. När trumhinnan läker brukar pinnen falla ut av sig själv. En pinne som sitter kvar i två till tre år eller längre kan behöva avlägsnas kirurgiskt.

Plastikkirurgi

Bland andra öroningrepp finns otoplastik, en korrigerande procedur för öron som sticker ut från huvudet, samt korrigeringar av missbildningar och sönderrivna öronsnibbar. Försäkringsbolag täcker vanligtvis inte kosmetisk kirurgi, men de kan ersätta korrigeringar som beror på medfödda defekter eller skador.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online