Otoskleros är en hörselsjukdom som beror på onormal bentillväxt i stigbygeln – den sista av de tre små hörselbenen i mellanörat och det som ligger närmast innerörat. Bentillväxten gör att stigbygeln låser sig fast i ovala fönstret, som leder in till innerörat, vilket stör den normala överföringen av ljudvågor. Resultatet blir nedsatt hörsel som i vissa fall kan bli mycket uttalad. Trots att flera teorier finns råder det ingen vetenskaplig enighet om de bakomliggande orsakerna.
Hörseln är en komplex process. Ljudvågor färdas genom luften, samlas upp av ytterörat och leds vidare till mellanörat, där de får trumhinnan att vibrera. Tre av kroppens minsta ben – hammaren, städet och stigbygeln – sitter i mellanörat och överför vibrationerna via ovala fönstret till snäckan (cochlea), som är fylld med vätska. Snäckan omvandlar vibrationerna till nervsignaler som skickas vidare till hjärnan, där de tolkas som begriplig information.
Onormal bentillväxt på mellanörats hörselben, framför allt på stigbygeln, kan ge upphov till olika graders hörselnedsättning. Otoskleros orsakar oftast en konduktiv hörselnedsättning, eftersom ljudet inte når innerörat som det ska. I vissa fall kan sjukdomen dock även skada nervfibrer eller sensoriska receptorer i innerörat, vilket leder till en sensorineural hörselnedsättning.
Enligt National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD) verkar otoskleros vara en ärftlig sjukdom, även om orsakerna ännu inte är helt klarlagda. Studierna pekar på en högre risk hos medelålders kaukasiska kvinnor än hos andra grupper. Det finns dessutom forskning som antyder ett samband mellan virusinfektioner, exempelvis mässling, och utvecklingen av otoskleros. Även hormonella förändringar under graviditet kan bidra till att tillståndet försämras.
Eftersom otoskleros främst tycks bero på genetiska faktorer pågår forskning för att isolera de specifika gener som är inblandade. NIDCD uppskattar att ett barn med en förälder som har otoskleros löper cirka 25 procents risk att själv utveckla tillståndet. Har båda föräldrarna otoskleros ökar risken till omkring 50 procent.
Cirka 10 procent av befolkningen i USA drabbas i någon grad av otoskleros. Tillståndet angriper oftast båda öronen och blir successivt värre med åldern. Behandling med fluorid, kalcium eller D-vitamin i tablettform visar lovande resultat men behöver studeras ytterligare. Idag är kirurgi, bland annat med nya laserbaserade tekniker, fortfarande det mest effektiva sättet att behandla och i många fall bota otoskleros.
Orsakerna till otoskleros är fortfarande inte fullständigt kartlagda, men ärftligheten spelar en central roll. En kombination av genetisk anlag, kön, ålder, eventuella virusinfektioner och hormonella faktorer tros samverka. Upplever du en progressiv hörselnedsättning bör du kontakta läkare eller audionom för utredning – en tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online