De tre hörselbenen (auditiva ossiklar) – malleus (hammare), incus (amoss) och stapes (stigbygel) – bildar ett litet hävstångsystem som förstärker och överför ljudvibrationer från trumhinnan (trumhinna) till den vätskefyllda inre örat (kokleaa).
Ljudöverföringsväg
- Ljudvågor träffar trumhinnan → vibration.
- Malleus (fäst vid trumhinna) rör sig med den.
- Incus artikulerar med malleus → vibrerar.
- Stapes (kroppens minsta ben) artikulerar med incus → dess fotplatta pressar på ovalfönstret till kokleaan.
- Vätskevåg i kokleaa → hårcellsstimulering → hörselnerv → hjärna.
Viktiga funktioner
- Impedansmatchning: Övervinner luft-till-vätske-impedansmismatch. Hävstångsförhållandet hos ossiklarna + areaförhållandet (trumhinna ~55 mm² vs ovalfönster ~3,2 mm²) ger ~20–30× tryckförstärkning. Utan detta skulle ~99,9% av ljudenergin reflekteras vid luft-vätskegränsen.
- Skydd: Akustisk reflex – höga ljud triggar stapediusmuskelkontraktion, stelgör kedjan och minskar överföring (dämpning ~10–15 dB).
Klinisk relevans
- Ossikulär kedjeförstörning (trauma, kronisk otit media, cholesteatom) → konduktiv hörselskada ~60 dB (medelsvår–svår).
- Otoskleros: Stapes fixering → progressiv konduktiv förlust; behandlas med stapedektomi.
- Medfödda missbildningar.
Utan ossiklarna skulle hörselskadan vara djuplodande. Det mikroskopiska hävstångsystemet är ett mästerverk av biomekanisk ingenjörskonst.
