Att blåsa eller nysa ut blodfärgat slem är vanligare än många tror. Ibland beror det på en skada eller ett trauma, till exempel näsplockning, näskirurgi eller en bihåleinflammation. Andra gånger kan det vara ett tecken på ett underliggande medicinskt tillstånd.
Enstaka näsblod brukar normalt inte vara något att oroa sig för, men det är värt att komma ihåg att näsblod som uppträder tillsammans med vissa andra symtom kan tyda på något allvarligare. Här är möjliga orsaker till att du ser blod när du blåser dig i näsan:
Kraftig torrhet i näsans slemhinnor kan bero på flera faktorer:
All form av fysisk skada på näsgångarna kan få blodkärlen i näsan att brista och blöda. Exempel på trauma kan vara:
Nysningar, klåda och frekvent näsblåsning under allergisäsongen kan leda till inflammerade och irriterade nässlemhinnor som är benägna att blöda.
Nässkiljeväggen består av brosk och ben och separerar de två näsborrarna. När skiljeväggen är förskjuten eller sned (devierad) kan det leda till andningsbesvär och nästäppa, särskilt på den drabbade sidan. Detta kan lägga extra press på näsvävnaden och orsaka näsblod.
Hos barn är det vanligt att stoppa främmande föremål i näsan, vilket kan ge upphov till blodigt slem och blödningar. Men även vuxna kan drabbas av problem med föremål i näsan.
Rinit är en inflammation i näsans slemhinna och har olika orsaker:
Ett brett spektrum av virus-, bakterie- och svampinfektioner kan leda till inflammation, svullnad och täppthet i näsan, och det frekventa näsblåsningen som följer kan i sin tur orsaka näsblod.
Akut eller kronisk inflammation och infektion i bihålorna kan orsaka näsblödningar, ibland tillsammans med tjockt, gröngult eller gulaktigt nässlem.
Mycket högt blodtryck kan leda till att blodkärlen i näsan brister och börjar blöda.
Vissa läkemedel, såsom acetylsalicylsyra, warfarin och klopidogrel (blodförtunnande), samt vissa naturläkemedel kan öka risken för blödningar.
Under graviditeten orsakar hormonella och metabola förändringar att blodkärlen i kroppen vidgas, vilket kan leda till näsblod.
Vissa tillstånd kan också leda till näsblod:
Blödarsjukdomar som hemofili och von Willebrands sjukdom stör den normala blodkoaguleringen och kan därför leda till mer långvariga blödningar. Allvarlig leversjukdom kan störa produktionen av koagulationsfaktorer och öka risken för näsblod. Njurproblem kan leda till att giftiga ämnen ansamlas i kroppen, vilket stör den normala koaguleringen.
Lupus, en autoimmun sjukdom som orsakar utbredd inflammation, kan göra blodkärlen sköra och lätta att brista. Skörbjugg, som är mycket ovanligt idag, beror på C-vitaminbrist – vitaminet behövs bland annat för bildning av kollagen, en viktig beståndsdel i blodkärlens väggar.
Wegeners granulomatos är en sällsynt systemisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av inflammation i blodkärlen, särskilt i lungorna och bihålorna, vilket ger andnings- och bihålesymtom. En perforerad nässkiljevägg är ett litet hål i skiljeväggen mellan näsborrarna, ofta orsakat av långvarigt trauma, exempelvis upprepad näsplockning eller sniffning av olagliga substanser. Detta kan öka risken för återkommande näsblod.
Sammanfattningsvis behöver enstaka näsblod inte vara något att oroa sig för, men det är viktigt att förstå att det kan vara ett tecken på ett underliggande medicinskt tillstånd – särskilt om det inträffar ofta eller åtföljs av specifika symtom. Kontakta vården om du får näsblod regelbundet, om blödningarna inte upphör inom 20 minuter trots tryck, eller om du samtidigt känner dig trött, blek eller har andra besvär. Om du är osäker på orsaken till dina näsblod är det alltid klokt att konsultera en läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online