1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Myelofibros: Epidemiologi, symtom, riskfaktorer och hantering

Myelofibros (MF) är en sällsynt Philadelphia-kromosom-negativ myeloproliferativ neoplasm (MPN) karakteriserad av benmärgsfibros, extramedullär hematopoies, konstitutionella symtom och risk för transformation till akut myeloisk leukemi (AML).

Epidemiologi

  • Incidens: ~1,5–2,0 per 100 000/år (USA). ~3 000–4 000 nya fall/år (ACS uppskattning inkluderar primär + sekundär).
  • Medianålder vid diagnos: 65–70 år.
  • Kön: Lätt manlig övervägande (1,2–1,5:1).
  • Typer: Primär (PMF, ~65 %) vs. Sekundär (efter PV/ET, ~35 %).

Patogenes

  • Drivmutationer (90 %+): JAK2 V617F (~60 %), CALR exon 9 (~25 %), MPL W515 (~5–10 %).
  • »Trippel-negativa« (~10 %) – sämre prognos.
  • Klonalt hematopoies → cytokindysreglering (TGF-β, PDGF) → fibroblastaktivering → märgsfibros.

Klinisk presentation

  • Splenomegali: >90 % (extramedullär hematopoies); tidig mättnad, VÖQ-smärta.
  • Konstitutionella symtom: Nattsvett, viktminskning, trötthet, feber, klåda (efter dusch).
  • Cytopenier: Anemi (mest vanlig), trombocytopeni, leukopeni/leukocytois.
  • Extramedullär hematopoies: Lever, lymfkörtlar, lungor, ryggmärg, hud.
  • Trombotiska händelser: Artärliga/venösa (JAK2 V617F associerat).
  • Blödning: Trombocytopeni, förvärvad von Willebrand.

Riskstratifiering (Prognostiska poängsystem)

  • IPSS / DIPSS / DIPSS-Plus: Ålder, Hb, leukocyter, blaster, symtom, trombocyter, transfusionsbehov, karyotyp.
  • MIPSS70 / MIPSS70-Plus: Mutationsförstärkta (ASXL1, SRSF2, U2AF1, EZH2, IDH1/2 = hög molekylär risk).
  • Kategorier: Låg, Intermediär-1, Intermediär-2, Hög risk.
  • Medianöverlevnad: Låg risk ~15+ år; Hög risk ~2–3 år.

Hantering

1. JAK-hämmare (Sjukdomsmodifierande)

  • Ruxolitinib (Jakafi®): Förstahandsval för intermediär/hög risk med splenomegali/symtom. Minskar miltvolym, förbättrar symtom, kan förbättra överlevnad. Dosjustera för trombocyter.
  • Fedratinib (Inrebic®): Alternativ (JAK2/FLT3). GI-toxicitet, Wernickes encefalopati risk (tiamin).
  • Pacritinib (Vonjo®): För trombocyter <50k (JAK2/IRAK1).
  • Momelotinib (Ojjaara®): För anemi + splenomegali/symtom (ACVR1/ALK2 + JAK-hämmning).

2. Allogen hematopoetisk stamcelltransplantation (allo-HSCT)

  • Endast potentiellt kurativ terapi.
  • Indikerad för högre risk (Int-2/Hög), yngre patienter (<65–70), matchad donator, kontrollerade komorbiditeter.
  • Icke-reccidiv mortalitet 15–25 %; långsiktig överlevnad 40–60 % hos utvalda patienter.

3. Stödjande vård

  • Transfusioner (erytrocyter, trombocyter), erytropoies-stimulerande faktorer (ESA), androgen (danazol), splenektomi (refraktär), strålning (milt), hydroxyurea (cytoreduktion om ingen JAKi-åtkomst).

4. Kliniska prövningar

Nya läkemedel: BET-hämmare, MDM2-hämmare, TGF-β-hämmare, immuncheckpoint-modulatorer, kombination JAKi + andra banor.

Övervakning

  • B-status var 1–4 v (på JAKi); miltstorlek (palpation/US/MRI); symtombörda (MPN-SAF TSS); molekylär svar (allelbörda); benmärgsbiopsi per protokoll.

Viktig poäng: MF är heterogen. Riskanpassad strategi: observation (låg risk, asymptomatisk) → JAKi (symptomatisk/splenomegali) → transplantationsutvärdering (högre risk). Multidisciplinär MPN-centrumvård optimerar utfall.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online