Termerna "nattuggla" och "nattmänniska" används om personer som verkar fungera och prestera bättre under nattens timmar än de flesta andra, som i stället tillbringar natten med att sova. Det handlar sällan om ett medvetet livsstilsval – utan snarare om en naturlig anlag eller disposition.
Enligt Random House Dictionary uppstod termen "nattuggla" någon gång på 1500-talet, med hänvisning till fågelarter som bara är aktiva efter solnedgången. Först tre århundraden senare, under 1800-talet, började uttrycket användas även om mänskligt beteende.
Nattugglor är människor vars sömn- och vakenhetsmönster påminner om den verkliga ugglans. De har inga problem att fungera långt efter midnatt och fram till gryningstimmarna nästa morgon. Den största energin brukar komma under de sista timmarna av deras omvända sömncykel, alltså strax innan läggdags vid gryningen.
Personer som passar in i beskrivningen av nattuggla kan helt enkelt vara disponerade att arbeta senare på dagen och in på natten, i stället för att följa ett traditionellt schema, på grund av medfödda skillnader i sin cirkadiska rytm. Science Daily har skrivit om möjligheten av en så kallad "eftertids-gen" som hittats hos möss – skulle den finnas även hos människor kan den förklara varför vissa personers dygnsrytmer skiljer sig från den vanliga typen, som vaknar vid soluppgång och somnar vid solnedgång.
Å andra sidan kan personer som lider av genuina sömnstörningar på grund av en rubbning i kroppens system välja att anpassa sig till ett nattuggleschema – ett sätt att göra något bra av en besvärlig situation.
Insomni är ett medicinskt tillstånd där kroppen hindras från att koppla av och somna. En person med insomni vill i regel inte hålla sig vaken på natten – problemet är att hen helt enkelt inte kan somna, oavsett hur många försök som görs. Insomni kan vara svår eller partiell, allt från att inte kunna somna i början av natten till att sova oroligt och vakna ofta. Resultatet blir att personen aldrig får fullständig vila och ofta känner sig nedsatt under vakna timmar. Till skillnad från en "naturlig" nattuggla har den insomnisjuke inget val – hen skulle troligen mycket hellre sova gott på natten, om det vore möjligt.
När nattugglor tvingas arbeta eller fungera under traditionella dagsljustimmar blir det tufft. Anpassningen kan vara svår; de kommer ofta för sent till tidiga möten och presterar dåligt före lunchtid. Detta kan bli en återkommande stresskälla på arbetsplatser som inte erbjuder flexibla arbetstider men ändå förväntar sig fullt fungerande anställda redan klockan sju eller åtta på morgonen.
Personer med en preferens för nattlivet kan beskrivas med olika termer i olika delar av världen. I vissa länder kallas nattugglor för B-människor, medan morgontyperna kallas A-människor. En artikel i Journal of Chronobiology International (2006) beskriver egenskaperna hos de två typerna som morningness respektive eveningness – det vill säga morgonhet och kvällshet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online