Patienter som inte kan röra sig, saknar känsel i delar av eller hela kroppen, eller har nedsatt blodcirkulation till vissa kroppsdelar löper ökad risk att utveckla trycksår. Dessa sår uppstår till följd av långvarigt yttre tryck, friktion och skjuvkrafter från exempelvis en säng eller rullstol.
När en person varken kan röra sig eller känna smärta och dessutom är sängliggande ökar risken för trycksår betydligt. Lyckligtvis kan risken minskas dramatiskt när lågtrycksmadrasser används tillsammans med andra förebyggande åtgärder.
Använd en madrass som fördelar trycket jämnt, till exempel en vattenmadrass eller luftmadrass. Dessa madrasser belastar huden med betydligt mindre tryck än en vanlig madrass, vilket kraftigt minskar risken för att trycksår bildas.
Ta fram och sätt upp ett tydligt schema för hur ofta patienten ska vändas från ena sidan till den andra. På så sätt utsätts ingen enskild kroppsdel för tryck under längre tid, vilket är avgörande för att förebygga liggsår.
Hos en patient som inte kan röra sig bör trycket mot hälen lindras genom att hälen höjs helt från sängytan. Hälen är en av de mest utsatta platserna för trycksår eftersom vävnaden där är tunn och benet ligger nära under huden.
Använd ett draglakan och lyft patienten vid lägesändringar – dra aldrig personen över sängytan. Dragningar skapar överdrivna skjuv- och friktionskrafter mot huden, vilket är en av de främsta orsakerna till trycksår.
Sköt om patientens hud noggrant och i god tid. Ökad fukt, till exempel från svett, urin eller avföring, gör huden mjukare och mer sårbar för tryck. Använd därför fuktbarriärer och engångsskydd vid behov för att skydda huden.
Kontrollera hudens skick dagligen, särskilt över benutskott som hälar, höfter, korsben och armbågar. Även god näring och tillräckligt vätskeintag stärker huden och kroppens förmåga att läka. Kombineras dessa åtgärder med en lågtrycksmadrass minimeras risken för trycksår på ett effektivt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online