Det medicinska begreppet för att rengöra ett sår inifrån och ut är debridement. Beroende på hur skadan uppstått kan det handla om att skölja bort förorenande material som smuts eller andra främmande partiklar, eller att kontinuerligt avlägsna bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka infektion medan såret läker.
Mindre sår som vanligtvis behandlas med antibiotikasalva och ett enkelt förband – till exempel ytliga skrapsår, snitt eller repor – behöver normalt inte denna typ av behandling, såvida de inte utvecklas till något kroniskt.
Ett sår som inte har läkt inom 60 till 90 dagar klassas som ett icke-läkande, kroniskt sår och är då inte längre ett mindre problem. Detta gäller särskilt när andra hälsofaktorer finns med i bilden, exempelvis diabetes eller nedsatt blodcirkulation, eftersom dessa försvårar kroppens naturliga läkningsförmåga.
När ett sår hålls rent inifrån och ut främjas läkning i lager. Det gör att ny, frisk vävnad kan växa fram i sårets djup, samtidigt som man förhindrar att de översta lagren bildas för tidigt och omsluter död eller döende vävnad samt infektion inne i såret.
Sår som inte debrideras, alltså hålls rena inifrån och ut, läker långsamt och kan bli en grogrund för allvarliga infektioner till följd av bakterie- och mikrotillväxt. Detta kan i sin tur leda till en rad ytterligare hälsorisker och komplikationer.
I allvarliga fall kan kirurgisk debridement bli nödvändig – och i de mest extrema situationerna till och med amputation. Kontakta alltid vården om ett sår inte läker som förväntat eller visar tecken på infektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online