Frostskador uppstår när kroppens vävnader fryser. Tillståndet är ett medicinskt akutläge, och du bör söka vård omedelbart så snart det upptäcks. De åtgärder som vidtas före och under den professionella vården är avgörande för att kunna rädda det frostskadade området. Personer som arbetar eller vistas i extrem kyla bör därför känna till de försiktighetsåtgärder som krävs vid behandling av frostskador, för att undvika ytterligare skador innan de når en vårdinrättning.
Symtomen inkluderar rodnad, svullnad, brännande känsla eller stickningar. Hudens utseende kan förändras från blekt till rött och sedan till vitlila. När vävnaden fryser alltmer kan blåsor bildas och området bli svartnat. Domningar uppstår ofta. När frostskadan utvecklas till motsvarande tredje gradens brännskada kan brännande, bultande smärta och värk uppstå. Fjärde gradens frostskada är den allvarligaste formen, med minimal svullnad, mumifierade vävnader och ibland värk i lederna.
Området får aldrig gnuggas under uppvärmningen, eftersom detta orsakar ytterligare vävnadsskador. Gnid heller aldrig in snö i det drabbade området – detta är en föråldrad och skadlig metod.
Självbehandling bör påbörjas så snart du misstänker frostskada. Ta bort våta kläder och linda in det drabbade området i torrt material. Gnugga inte området, och lägg gärna stoppning mellan fingrar eller tår för att förhindra att de gnuggas mot varandra. Värm inte upp det drabbade området om det finns risk för återfrysning, eftersom detta kan få mycket allvarliga följder. Om uppvärmning är möjlig och säker, gör det snabbt i stället för gradvis. Sök därefter omedelbart medicinsk vård.
På sjukhus kan snabb uppvärmning ske i en liten virvelbad med en temperatur på cirka 40–40,5 grader Celsius i 15 till 30 minuter. Blåsor avlägsnas vanligtvis, och aloe vera-kräm appliceras efter behov. Ibuprofen kan ges mot smärta, om inte starkare smärtlindring krävs. Vid vätskebrist ges intravenösa vätskor. Antibiotika kan användas för att förebygga infektion, och en stelkrampsvaccination ges oftast. Även kortisonpreparat (steroider) kan komma ifråga som del av behandlingen.
Personer med perifer kärlsjukdom eller diabetes löper särskilt stor risk att drabbas av frostskador och kan dessutom ha svårigheter med behandlingen. Rökare bör avrådas från att röka, eftersom nikotin orsakar sammandragning av blodkärlen och försämrar cirkulationen. Det tar ofta en till tre månader innan man kan avgöra om frostskadad vävnad kommer att överleva. I de flesta fall läker det drabbade området eller mumifieras utan kirurgiskt ingrepp. På grund av denna osäkerhet bör amputation skjutas upp så länge som möjligt och endast övervägas i de allvarligaste fallen, där kallbrand eller en obehandlad infektion gör ingreppet nödvändigt.
Den som tidigare haft frostskador bör informeras om att risken för att drabbas igen är betydligt större. Risken ökar två till fyra gånger för personer som redan haft en frostskada. Därför är det viktigt att vidta extra försiktighetsåtgärder och undvika situationer där nya frostskador kan uppstå, exempelvis genom rätt klädsel, god cirkulation och regelbundna pauser från kylan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online