Vad orsakar stelkramp? Orsaker, symtom och förebyggande råd

Vad orsakar stelkramp?

Stelkramp är en potentiellt livshotande sjukdom som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakterien tar sig in i kroppen genom sår och skador i huden – allt från små skrubbsår till djupa stick- och bitsår. Sjukdomen förekommer över hela världen, men är vanligast i fattigare länder där barnvaccination inte är obligatorisk eller ordentligt genomförd. I USA krävs stelkrampsvaccination för att barn ska få börja skolan, och där registreras i genomsnitt 50–100 fall per år – främst bland vuxna som inte hållit sina påfyllnadsdoser aktuella.

Så tränger bakterien in i kroppen

Clostridium tetani bildar sporer som kan överleva länge i omgivningen. Sporerna finns i jord, damm, rost och avföring från djur, och de kan tränga in i kroppen genom alla typer av sår – skrapsår, stickhål, brännskador eller öppna sår. När sporerna väl har kommit in i kroppen börjar de producera ett kraftfullt gift som ger upphov till stelkramp.

Hur sjukdomen påverkar kroppen

Stelkramp är mycket smärtsamt och angriper nervsystemet. Giften stör nervsignalerna till musklerna, vilket leder till okontrollerbara muskelkramper. En infektion kan ge en rad olika besvär, bland annat huvudvärk och käkkramper – ofta kallat käklås. Om sjukdomen inte behandlas sprider sig kramperna successivt till alla kroppens muskler och kan i slutändan orsaka krampanfall och död.

Så förebygger du stelkramp

Stelkramp går i princip helt att förebygga genom vaccination och god sårvård:

• Barn vaccineras med fem doser av kombinationsvaccinet DTP (difteri, stelkramp och kikhosta).
• Vuxna bör ta en påfyllnadsdos mot stelkramp var tionde år.
• Har du fått ett sår som innebär risk för stelkramp kan du snarast få en injektion med stelkrampsimmunglobulin (TIG), som neutraliserar gifterna innan de hinner verka.

Genom att hålla din vaccination uppdaterad och alltid rengöra samt vårda sår noggrant kan risken att insjukna i stelkramp minskas betydligt.