Ett subduralhematom är en form av traumatisk hjärnskada där blod samlas mellan hjärnhinnan dura mater och araknoidea. Till skillnad från epiduralblödning, som vanligtvis orsakas av skador på artärer, beror subduralblödning på bristningar i vener som passerar genom det subdurala rummet. Eftersom vener har ett lägre tryck än artärer sker blödningen långsammare, vilket gör att symtomen ofta utvecklas gradvis. I den här artikeln går vi igenom de behandlingsalternativ som finns, tillsammans med orsaker och symtom.
Lär dig känna igen symtomen på hematom så att du vet vad du kan förvänta dig och snabbt kan söka den vård som krävs vid hematom och andra huvudskador. Eftersom lågtryckskärl som vener blöder mycket långsammare än artärer utvecklas symtomen vid subduralblödning betydligt långsammare än vid epiduralblödning. Symtomen kan visa sig inom 24 timmar, men de kan också dröja i två veckor eller längre. Vanliga symtom inkluderar bland annat:
Sök alltid vård omgående efter en huvudskada. En allmän bedömning av huvudskadan innefattar en fullständig neurologisk undersökning. Betydande subduralblödning syns på datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MRI). Behandlingen av ett subduralhematom beror på dess storlek och tillväxthastighet. Små subduralhematom kan hanteras genom noggrann övervakning av patientens tillstånd och läker oftast av sig själva utan kirurgiskt ingrepp.
Stora eller starkt symtomgivande hematom kräver en kraniotomi, det vill säga ett kirurgiskt ingrepp där skallbenet öppnas. Kirurgen öppnar sedan dura mater och avlägsnar blodproppen med sug eller sköljning. Blödningskällorna identifieras också och stoppas under ingreppet. Det finns vissa komplikationer som kan uppstå efter en kraniotomi, bland annat:
Patienten vårdas vanligtvis på sjukhus i upp till en vecka, ibland längre, efter en kraniotomi. Efter utskrivning bör en patient som behandlats för ett stort hematom vara försiktig i extrema situationer, exempelvis vid kontaktsporter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online