Sjukdom påverkar kognition genom direkta och indirekta vägar.
Direkt neural skada
- Stroke/TBI: Fokala defekter (afasi, neglect, exekutiv dysfunktion).
- Neurodegenerativa: Alzheimers (minne → globalt), Parkinsons (exekutiv, visuospatial), FTD (beteende, språk), ALS (frontotemporal).
- Inflammatoriska/infektiösa: Encephalit, meningit, neurosyfilis, HIV, COVID-19 (neuro-COVID).
- Neoplastiska: Primära/metastaserande hjärntumörer, paraneoplastiska syndrom.
- Giftiga/metaboliska: Hepatisk encefalopati, uremisk encefalopati, Wernicke-Korsakoff, tungmetaller.
Indirekta mekanismer
- Kronisk smärta: Uppmärksamhetsfångst, grå substansförändringar.
- Sömnstörning: Apné, insomni → nedsatt konsolidering, uppmärksamhet.
- Läkemedelseffekter: Antikolinergika, benzodiazepiner, opioidder, antiepileptika, kemoterapi ("chemo brain").
- Näringsbrist: B12, folat, tiamin, D-vitamin, järn.
- Hormonella: Sköldkörtel, kortisol, östrogen/testosteron.
- Psykologiska: Depression (pseudodemens), ångest, PTSD – nedsätter kodning, hämtning, exekutiv funktion.
- Systemisk inflammation: Cytokiner (IL-1, IL-6, TNF-α) → sjukdomsbeteende, neuroinflammation.
Konsekvenser
- Funktionsnedsättning (IADL, ADL), förlust av självständighet, anhörigbörda, minskat livskvalitet.
Mildrande åtgärder
- Tidig diagnostik, behandla omvändbara orsaker, kognitiv rehabilitering, kompensatoriska strategier, anhörigutbildning.
