Vi utsätts för strålning varje dag – från solen och stjärnorna, från marken under våra fötter, från maten vi äter och från många andra naturliga källor. Även människoskapade källor bidrar, exempelvis tv-apparater, cigaretter och kärnkraftverk. Till och med porslinständer och tandkronor ger oss en liten stråldos. En alltför hög strålningsexponering kan dock vara skadlig för vår hälsa.
Det är välkänt att sköldkörtelcancer hänger samman med strålningsexponering. Enligt studien "Influence of Previous Radiation Exposure on Pathologic Features and Clinical Outcome in Patients with Thyroid Cancer", publicerad i aprilnumret 2009 av tidskriften Archives of Otolaryngology—Head & Neck Surgery, är cancern mer aggressiv hos patienter som tidigare utsatts för strålning på arbetsplatsen, via miljön eller genom behandling mot akne eller andra sjukdomstillstånd. De långsiktiga resultaten blir också sämre för dessa patienter, vilket innebär att behandlingen ofta behöver vara mer intensiv.
Enligt webbplatsen Everyday Health beror biverkningarna av strålbehandling på vilken del av kroppen som behandlas. Huden kan bli irriterad och tillfälligt ändra färg i det behandlade området, och håravfall kan uppstå – både tillfälligt och permanent. I mag- och tarmområdet kan biverkningarna omfatta aptitlöshet, illamående, kräkningar, förstoppning, diarré och magkrampar. I det reproduktiva området ingår infertilitet eller till och med sterilitet, vaginal torrhet eller förträngning samt impotens. Många av dessa besvär kan vara övergående, men den allvarligaste risken är utvecklingen av en ny cancerform.
American Agency for Toxic Substances and Disease Registry har varnat för att personer som exponerats för utsläpp från kärnkraftverk, produktion av kärnvapen eller radioaktivt nedfall efter atombombsdetonationer inte bara löper högre risk för sköldkörtelcancer, utan även för andra sköldkörtelsjukdomar. När körtelvävnaden inte helt förstörs utan fortfarande fungerar svagt kan det leda till hypotyreos (låg ämnesomsättning) eller tyreoidit (sköldkörtelinflammation), liksom till godartade tumörer och knölar i körteln.
Efter hög exponering för strålning från ett radioaktivt eller kemiskt utsläpp kan kraftig psykologisk stress uppstå, vilket enligt Agency for Toxic Substances and Disease Registry kan leda till depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom och demoralisering. Drabbade personer, särskilt mödrar, oroar sig ofta intensivt för hälsoeffekterna på sig själva och sina barn. De lever med en ständig oro för att insjukna, eller för att deras gener skadats och att framtida barn skulle kunna födas med missbildningar.
Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) kan radioaktivt material som modern sväljer eller andas in ta sig in i hennes blod och via navelsträngen vidare till barnet. Detta utsätter fostret för strålning och kan orsaka allvarliga hälsoeffekter beroende på vilket stadium av utvecklingen fostret befinner sig i. Strålning från kroppens utsida påverkar däremot fostret mindre än modern, eftersom moderns organ skyddar det.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online