I tusentals år har människan sökt lindring för sina besvär hos naturen. Att veta vilka växter som var rätt för att behandla olika åkommor – och hur de skulle beredas – var ett livsviktigt redskap för överlevnad. Idag, efter decennier av beroende av läkemedelsföretagen, vänder sig allt fler människor tillbaka till gamla traditioner för att lära sig hur man bereder och använder växter som medicin.
Böcker, kurser och annat referensmaterial finns lättillgängliga för den som vill lära sig konsten att framställa mediciner av växter. För en nybörjare är risken dock påtaglig att en växt bereds på fel sätt, eller att fel växt används. Därför rekommenderas det att man köper väl märkta örter från en ansedd hälsokostbutik och att man åtminstone i början arbetar under ledning av en professionell fytoterapeut – en örtläkare som specialiserat sig på att framställa medicinska preparat av växter.
Ett vanligt misstag är att tro att växtbaserade mediciner är milda och harmlösa – att de i bästa fall botar eller lindrar symtom, men i värsta fall snabbt bryts ner och glöms bort av kroppen. Inget kan vara längre från sanningen. Växtmediciner kan vara lika potenta som konventionella läkemedel, ibland ännu starkare, och de kräver exakt samma omsorg vid användning. Dessutom kan ett örtläkemedel interagera negativt, till och med livshotande, med receptbelagda läkemedel. Berätta därför alltid för din läkare och apotekare om du använder växtbaserade preparat innan någon ny behandling ordineras.
Det finns många sätt att bereda växtmediciner. Vanligtvis torkas först den del av växten som ska användas – hela växten, bladen, blommorna, frukterna, rötterna, knopparna, fröna, vedträdet eller barken. Nästa steg i beredningen är minst lika variationsrikt: den torkade växten kan läggas i olja, växtsaft eller alkohol, eller blandas med ett annat ämne. Ibland kokas den dessutom innan den går vidare till nästa beredningssteg.
Beroende på behov kan preparatet sedan göras om till en tinktur för utvärtes bruk, kokas till te, användas som gurgelvatten, formas till ett omslag som läggs mot den drabbade kroppsdelen, masseras in i huden eller intas via munnen. I vissa kulturer sprejas växten direkt på den som behandlas, eller så används den i ett bad.
Med de resurser som finns tillgängliga för allmänheten idag finns det ingen ursäkt för att överlåta sin hälsa helt och hållet till den konventionella vården. Varje individ behöver ta eget ansvar för sitt välbefinnande, vilket gärna får innefatta både konventionella och alternativa behandlingsformer. Växtmediciner har mycket att erbjuda – men bara om de bereds och används korrekt kan de verka effektivt utan att göra skada.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online