På ytan kan svimning och epileptiska anfall verka lika, eftersom båda innebär ett slags avbrott i det normala medvetandet. Det är dock två helt olika tillstånd som i grunden har väldigt lite med varandra att göra. Att förstå skillnaderna är viktigt, både för att kunna reagera rätt i stunden och för att veta när vården bör kontaktas.
Svimning innebär ett tillfälligt medvetandebortfall som oftast bara varar några minuter eller kortare tid. Det beror vanligtvis på att hjärnan tillfälligt får för lite blod och syre. Ett anfall däremot är ett fysiskt uttryck för onormal elektrisk aktivitet i hjärnan och kan pågå från några sekunder upp till en hel minut.
De vanligaste orsakerna till svimning är ett snabbt blodtrycksfall, lågt blodsocker och känslomässig stress. Vissa personer kan också svimma av värme, långvarigt stående eller vid synen av blod.
Anfall kan bero på medicinska tillstånd som epilepsi, hjärntumörer eller demens, men även på tillfälliga faktorer som hög feber, alkoholkonsumtion, sömnbrist eller exponering för vissa läkemedel och droger.
Vid svimning förlorar personen helt medvetandet, muskeltonus minskar och huden blir blek och kallsvettig. Tillståndet kommer ofta med varningstecken som yrsel, dimsyn eller illamående.
Anfall har ett mycket bredare spektrum av symtom beroende på vilken del av hjärnan som påverkas. Symtomen uppträder plötsligt och kan omfatta ryckningar eller spänningar i musklerna, synförändringar samt en bitter smak i munnen. Vissa upplever också en så kallad aura innan anfallet bryter ut.
En person återhämtar sig oftast helt och snabbt efter en svimning. Det är därför i regel bara nödvändigt att kontakta sjukvården om hen har skadat sig i samband med fallet, eller om det finns andra bakomliggande tillstånd som graviditet, diabetes eller hjärtproblem.
Anfall är allvarligare eftersom de beror på onormal hjärnaktivitet. Ring 112 om anfallet varar längre än fem minuter, om personen inte återfår medvetandet, eller om det är första gången som anfallet inträffar. Kontakta din läkare efteråt för utredning.
Upprepad svimning kan tyda på ett underliggande medicinskt tillstånd, så följ alltid de råd och instruktioner din läkare ger. Det kan handla om att undvika situationer där svimning ofta inträffat, exempelvis att resa sig hastigt eller vistas länge i hetta.
Anfall slutar oftast av sig själva, men det är viktigt att skydda patienten från skador under anfallet. Lägg personen på sidan, lossa åtsittande kläder och flytta bort vassa föremål. Försök aldrig hålla fast personen eller stoppa något i munnen, och stanna hos hen tills denne är helt vid medvetande igen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online