Endometrieablation är ett kirurgiskt ingrepp som används för att behandla kraftig menstruationsblödning – en åkomma som kan leda till anemi, nedsatt sexliv, trötthet och begränsningar i vardagen. Vid ingreppet förstörs ett tunt lager av livmoderslemhinnan för att minska blödningen under mensen.
Allvarliga komplikationer är ovanliga, men det är viktigt att varje kvinna tar sig tid att noggrant informera sig om riskerna, alternativen och hur man kan minimera riskerna innan man beslutar sig för att genomgå ingreppet.
Komplikationer som kan uppstå under själva ingreppet inkluderar brännskador på slida, tarm och blygdläppar, perforering av livmoderväggen, överdriven blödning, skador på organ i buken och bäckenet samt att vätskor som används för att expandera livmodern under vissa former av ablation tas upp i blodbanan.
De flesta av dessa risker hänger samman med instrumentet som förs in genom slidan, via livmoderhalsen och upp i livmodern. Om instrumentet inte används korrekt, eller om för mycket vävnad avlägsnas, kan ovannämnda komplikationer uppstå.
I sällsynta fall kan kvinnor också reagera på narkosen eller på mediciner som ges före operationen.
Bland de hälsorisker som kan uppstå efter en endometrieablation finns infektioner och ärrbildning i livmodern.
Det finns dessutom ökade hälsorisker kopplade till en eventuell graviditet efter ingreppet. Möjligheten att bli gravid efter en endometrieablation är mycket liten, men om befruktning ändå inträffar ökar risken för missfall betydligt.
Endometrieablation kan även störa diagnostiken av tidig livmodercancer. Kvinnor som har haft endometrie- eller livmodercancer bör därför inte genomgå detta ingrepp för att behandla kraftig mensblödning.
För att minska risken för komplikationer är det avgörande att välja en läkare som regelbundet utför detta ingrepp. Läkaren ska även ha god erfarenhet av hysteroskopi och ultraljudsundersökningar för att kunna bedöma om patienten lämpar sig för endometrieablation.
Komplikationer efter operationen minskar dessutom genom kontinuerlig användning av preventivmedel. Kvinnor som genomgår ingreppet måste använda preventivmedel fram till menopaus eller genomgå kirurgisk sterilisering, eftersom en graviditet efter operationen annars kan leda till allvarliga komplikationer.
Kvinnor som har haft livmodercancer, nyligen varit gravida eller haft infektioner i livmodern bör inte genomgå endometrieablation, eftersom deras risk för postoperativa komplikationer är betydligt högre.
Alternativ till endometrieablation vid kraftig mensblödning inkluderar p-piller, hysterectomi (kirurgisk borttagning av livmodern) samt att hantera besvären genom kostförändringar och vitamintillskott som stödjer kroppen vid blodbrist.
Kontakta läkare om du efter ingreppet får feber, kraftig buksmärta, onormalt illaluktande flytningar eller andra tecken på infektion. Snabb vård kan förhindra att mindre besvär utvecklas till allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online