1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är en stelkrampsspruta? Så skyddar vaccinet mot stelkramp

Vad är stelkramp?

Stelkramp, även kallat tetanus eller "lås käke", är en allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Denna anaeroba bakterie (den kan inte växa i närvaro av syre) finns i jord och i djurs avföring. Bakterien förgiftar nervsystemet och orsakar svåra smärtor och muskelkramper. Den tränger in i kroppen genom stick- eller andra öppna sår.

En stelkrampsspruta är det viktigaste steget för att förebygga sjukdomen.

Definition

En stelkrampsspruta är ett vaccin som ges för att förebygga stelkramp, en allvarlig och potentiellt livshotande sjukdom. Vaccinet finns i olika kombinationer med difteri och kikhosta, men också som enbart stelkrampstoxoid. Vaccinationerna ges av vårdpersonal vid olika åldrar under barndomen och fortsätter in i vuxenlivet, där en påfyllnadsdos rekommenderas var tionde år. Den som drabbas av ett sticksår eller får ett sår kontaminerat med jord bör kontakta vården för eventuell påfyllnadsdos, framför allt om det har gått mer än fem år sedan den senaste sprutan.

Olika typer av stelkrampsvaccin

Enligt National Network for Immunization Information finns stelkrampsvaccin i flera olika former:

  • DTaP – difteri, stelkramp och kikhosta
  • DTaP i kombination med Hib-vaccin (Haemophilus influenzae typ b)
  • DTaP i kombination med hepatit B- och inaktiverat poliovaccin
  • DTaP i kombination med Hib-, hepatit B- och inaktiverat poliovaccin
  • Tdap – difteri, stelkramp och kikhosta (med lägre doser)
  • DT eller Td – i kombination med difterivaccin
  • TT – enbart stelkramp

Fakta om stelkramp

Enligt National Network for Immunization Information rapporteras mellan 40 och 60 fall av stelkramp i USA varje år, och cirka 30 procent av de smittade avlider. Risken att dö är störst bland nyfödda barn till oimmuniserade mödrar och bland patienter över 50 år.

Rekommendationer från ledande organisationer

Flera ledande hälsoorganisationer rekommenderar detta vaccin, bland annat Centers for Disease Control and Prevention (CDC), American Academy of Pediatrics (AAP), American Academy of Family Physicians (AAFP) och American College of Physicians (ACP). I Sverige ingår stelkrampsvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, och vuxna rekommenderas ta en påfyllnadsdos var tionde år för att behålla skyddet.

Effekt och biverkningar

Stelkrampssprutor anses vara nästan 100 procent effektiva för att förebygga stelkramp.
Möjliga biverkningar inkluderar rodnad, ömhet och svullnad vid injektionsstället, samt nedsatt aptit, kräkningar och trötthet. Ett småbarn kan gråta i flera timmar efter sprutan på grund av obehaget och kan även få hög feber. Sök omedelbar vård om febern överstiger 38,3 grader Celsius (101 °F).

Varningar

Om du är mycket sjuk bör du vänta med stelkrampssprutan tills du har återhämtat dig. Vaccinet ska inte tas om du tidigare haft en allergisk reaktion mot någon komponent i vaccinet eller mot en tidigare stelkrampsspruta. Vid osäkerhet, kontakta din vårdcentral eller annan vårdgivare.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online