Kokosolja består till största delen av mättade fettsyror – alltså fettsyror som saknar dubbel- eller trippelbindningar i sin kemiska struktur. Dessa molekyler är nyckeln till många av oljans unika egenskaper, och kokosolja används därför världen över av läkare för att behandla en rad olika åkommor.
Kokosolja anses vara hälsosammare än andra mättade oljor eftersom den innehåller så kallade medellånga fettsyror, även kända som MCT-fetter. Den vanligaste är laurinsyra, som utgör 50 procent eller mer av kokosoljan. Även kaprinsyra, kapronsyra, kaprylsyra och myristinsyra förekommer i betydande mängder.
Medellånga fettsyror skiljer sig från de långa fettsyrorna som finns i de flesta andra fetter och oljor, vilket påverkar hur kroppen hanterar dem.
Till skillnad från många andra vegetabiliska oljor och omättade fetter saknar kokosolja långa fettsyror. Det gör att kroppen kan smälta den lättare, eftersom mindre energi och färre enzymer krävs för nedbrytningen. Detta är en av anledningarna till att kokosolja ofta betraktas som en energikälla som snabbt tas upp av kroppen.
Kokosoljans kemiska sammansättning ger den också antimikrobiella och antivirala egenskaper. Oljan kan stärka immunförsvaret och har använts i vården av patienter med aids (förvärvat immunbristsyndrom). Dessutom bidrar kokosolja till kroppens upptag och retention av aminosyror samt mineraler som kalcium och magnesium.
Tack vare sin höga andel medellånga mättade fettsyror skiljer sig kokosolja från både andra mättade fetter och traditionella vegetabiliska oljor. Kombinationen av god smältbarhet, potentiella hälsofördelar och antimikrobiella egenskaper gör den till ett intressant ämne inom både kost och medicin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online