Enligt det amerikanska institutet National Institute of Neurological Disorders and Stroke har omkring 60 procent av alla personer med epilepsi milda anfall. Ett mildt anfall orsakas av oregelbunden elektrisk aktivitet i onormal hjärnvävnad. Avvikelsen kan vara medfödd, alltså närvarande sedan födseln, men den kan också ha utvecklats till följd av en infektion, en huvudskada eller annan sjukdom. Ofta går det dock inte att fastställa orsaken.
Milda anfall är anfall som inte leder till konvulsioner. De kallas också fokala eller partiella anfall och utgår endast från ena hjärnhalvan. Partiella anfall kan drabba människor i alla åldrar och kan antingen vara ett enstaka tillfälle eller återkomma regelbundet och bli kroniska – vilket då motsvarar epilepsi. De är vanligare hos barn än hos vuxna.
Symptomen på feberkramper visar sig vanligtvis under den första dagen av en feber, när temperaturen börjar stiga. Med andra ord kan ett anfall inträffa innan man ens insett att någon – oftast ett barn – är sjuk. Kroppen blir typiskt stel, med ryckningar i armar och ben. Vissa personer tappar medvetandet och kan kissa på sig eller göra ifrån sig. Kräkningar eller skum från munnen kan också förekomma. Ett feberkramp varar sällan mer än fem minuter.
Milda anfall delas in i två huvudkategorier: enkla partiella anfall och komplexa partiella anfall. Vid enkla partiella anfall behåller man medvetandet, medan medvetandet vid komplexa partiella anfall försvagas eller helt förloras.
Den som får ett enkelt partiellt anfall är medveten om vad som händer runt omkring sig. Anfallet påverkar känslor, rörelser, sinnesintryck och upplevelser och kan därför kännas mycket skrämmande. Under anfallet kan personen inte heller röra sig eller tala förrän det är över.
Ett komplext partiellt anfall inleds ofta med att personen stirrar tomt framför sig och tappar kontakten med omgivningen. Därefter mumlar personen ofta, fingrar på sina kläder och gör tuggande rörelser med munnen. Att vandra omkring är ett annat typiskt tecken – personen kan gå från rum till rum utan att förstå vad hen håller på med.
Under ett komplext partiellt anfall kan man inte interagera normalt med andra människor och saknar kontroll över sina rörelser, handlingar och sitt tal. Personen ser medveten ut, står med öppna ögon och kan röra sig, men verkar befinna sig i ett transliknande eller drömlikt tillstånd. Personen kan tala under anfallet, men orden brukar inte bilda några sammanhängande meningar.
Det är inte lätt att ställa diagnos utifrån ett enda mildt anfall, även om det är enklare hos personer som haft upprepade anfall och har riskfaktorer, exempelvis tidigare huvudskador. Vanligtvis undersöks patienten med röntgen av huvudet. Ett EEG kan visa var anfallet eventuellt utgår ifrån samt påvisa förändringar i hjärnans aktivitet. Även blodprover används, bland annat analys av blodsocker (glukos), blodkemi, blodstatus och andra tester. Vid diagnostiken används dessutom ofta datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI).
När ska du söka vård? Har du eller ditt barn fått ett anfall för första gången bör du alltid kontakta vården för utredning. Sök akut vård om anfallet varar längre än fem minuter, upprepas eller om personen inte återfår medvetandet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online