Karnitin är en aminosyra som produceras i levern och njurarna samt lagras i hjärtat, hjärnan och musklerna. Dess viktigaste uppgift är att hjälpa kroppen att omvandla fett till energi. Om kroppen inte kan producera eller lagra tillräckligt med karnitin kan det leda till allvarliga tillstånd som myoglobinuri, hypoglykemi, kardiomyopati, leversjukdom, muskelnekros och hyperammonemi – ofta med symtom som muskelsmärta, trötthet och förvirring.
Karnitinbrist kan helt enkelt bero på att kosten innehåller för lite karnitin. Vanliga orsaker är modedieter, långvarig intravenös näringstillförsel eller bristande tillgång till näringsrik mat.
Vissa medfödda enzymbrister gör att kroppen inte kan metabolisera karnitin ordentligt. Exempel på sådana tillstånd är brist på enzymet karnitinpalmitoyltransferas, metylmalonsyrauri, propionsyraemi och isovaleriansyraemi.
Kroppen kan också drabbas av karnitinbrist om du har en ärftlig sjukdom där karnitin läcker ut genom njurarnas tubuli och utsöndras med urinen i onödan.
Karnitinbrist kan uppstå som en sekundär följd av en annan sjukdom eller ett annat tillstånd. Svår leversjukdom, ketos, omfattande brännskador, kraftig vätskeutsöndring (diures), svår diarré, intermittent claudicatio, kärlkramp (angina) och sepsis kan alla bidra till att kroppens karnitinnivåer sjunker.
Större kirurgiska ingrepp i mag-tarmkanalen kan orsaka karnitinbrist, eftersom de kan försämra kroppens förmåga att ta upp och producera ämnet. Även regelbunden hemodialys kan leda till förlust av karnitin.
Vissa läkemedel kan påverka kroppens karnitinnivåer. Både det antiepileptiska läkemedlet valproat och hiv/aids-läkemedlet zidovudin kan orsaka karnitinbrist vid längre tids användning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online