Gallsten kan orsaka allt från inga symtom alls till svår smärta. Diagnosen kan vara svår att ställa eftersom de typiska besvären liknar de vid många andra sjukdomar. Eftersom gallsten ofta inte ger några symtom upptäcks de ibland endast i samband med rutinkontroller. Ibland krävs behandling, medan det i andra fall inte behövs alls.
Gallsten bildas i gallblåsan, en liten säck som sitter under levern. Gallblåsans främsta uppgift är att lagra galla – en tjock vätska som hjälper kroppen att bryta ner fett – som produceras av levern. När kroppen smälter mat släpps gallan ut i tunntarmen.
Gallsten uppstår när ämnen som normalt finns i gallan, exempelvis kolesterol eller kalciumsalter, härdar och kristalliseras. Dessa hårda, kristalliserade ämnen bildar stenarna. Gallsten kan också bildas när gallblåsan inte töms ordentligt.
Storleken varierar från ett sandkorn till en golfboll, och man kan ha en enda sten eller hundratals. De kan försvinna av sig själva, men kan i värsta fall vara livshotande.
Många personer med gallsten har inga symtom alls och behöver ingen behandling. Om symtom uppstår kan de likna matsmältningsbesvär. Du kan uppleva illamående, kräkningar, gaser och buksmärta som antingen är konstant eller kommer i skov. Besvären förvärras ofta efter måltider med fettrik mat.
Plötslig och ihållande smärta kan uppstå i övre högra delen av buken eller mitt på magen. Smärtan kan komma på natten eller några timmar efter att du ätit, och den kan pågå från en halvtimme till flera timmar. Vissa patienter upplever även smärta som strålar ut mot axeln eller ryggen. När smärtan lägger sig kan mild ömhet i buken kvarstå i en dag eller två.
I allvarligare fall där gallsten fastnar i gallblåsans hals blir smärtan intensiv och åtföljs ofta av feber. I de mest allvarliga fallen kan gallsten orsaka blockeringar, vilket ger symtom som gulsot, lerfärgad avföring och feber. Behandlas tillståndet inte kan det bli dödligt. Gallsten som orsakar blockeringar kan också leda till inflammation i bukspottskörteln samt öka risken för gallblåsecancer.
Varför kroppen bildar gallsten är fortfarande inte helt klarlagt. I de flesta fall beror bildningen dock på en ansamling av okristalliserat, olöst kolesterol, vilket kan ske om kosten innehåller mycket kolesterol. Gallsten uppstår också när gallblåsan inte töms ordentligt. Detta kan hända under graviditet eller vid oregelbundna matvanor, exempelvis om man äter för lite fett eller går långa perioder utan att äta. När kroppen inte har tillräckligt med mat att smälta minskar gallblåsans muskelkontraktioner, vilket gör att den inte töms fullständigt.
Gallsten är vanligast hos överviktiga, hos kvinnor, hos personer med sickelcellsanemi samt hos de som gått ner i vikt snabbt. Vissa läkemedel kan också bidra till att gallsten bildas.
Om dina gallsten inte orsakar symtom eller blockeringar krävs oftast ingen behandling. Finns det symtom kan du och din läkare välja att avvakta först och se om besvären går över av sig själva. Har du allvarligare besvär kan kirurgisk borttagning bli nödvändig, antingen via titthålsoperation (laparoskopisk kirurgi) eller öppen kirurgi.
Vid laparoskopisk kirurgi används ett pennsmalt instrument med ljus och kamera i spetsen. Kirurgen gör ett litet snitt i buken för att föra in instrumentet samt ytterligare några små snitt för att ta bort stenarna. Denna metod föredras eftersom de små snitten innebär mindre smärta och kortare återhämtningstid – återhämtningen kan ta bara några dagar.
Vid öppen kirurgi görs ett större snitt i buken. Alternativet används vid allvarligare fall, när gallblåsans väggar är tjocka och hårda, vid infektion eller om det finns kraftiga ärrbildningar. Efter en öppen operation kan patienten behöva vårdas på sjukhus i upp till en vecka, följt av flera veckors återhämtning hemma.
Gallsten kan inte helt förebyggas, men du kan minska risken att utveckla dem genom några enkla råd. Att hålla en hälsosam vikt eller gå ner i övervikt är första steget. Sikta på att inte tappa mer än cirka ett kilo per vecka – jojobantning och stora viktförändringar ökar risken. Undvik bantningskurer och sänk inte ditt dagliga kaloriintag under 800 kalorier per dag.
Regelbunden motion håller alla muskler starka och kroppen i toppform. Minska dessutom mängden animaliskt fett och friterad mat, och ät mer fettfattig och fiberrik kost, som färska frukter och grönsaker samt fullkornsprodukter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online