Alkaliskt fosfatas (ALP) är ett enzym som finns i alla kroppens vävnader, men de högsta koncentrationerna återfinns i växande ben och i gallvägarna – de två delar av kroppen som ansvarar för enzymproduktionen. Alkaliskt fosfatas spelar en viktig roll i en rad olika biologiska processer och används bland annat inom medicinen som ett värdefullt verktyg för att diagnostisera sjukdomar och tillstånd.
Likt många andra enzymer är alkaliskt fosfatas ett glykoprotein. Enzymets struktur varierar beroende på var i kroppen det har bildats. Alkaliskt fosfatas från ben ser exempelvis annorlunda ut än alkaliskt fosfatas från levern. Dessa olika strukturer kallas isoenzymer.
I allmänhet är alkaliskt fosfatas en dimer som består av nästan identiska underenheter, vilka vardera innehåller två zinkmolekyler. Den ena zinkjonen binds hårt, vilket ger strukturen stabilitet, medan den andra binds löst och möjliggör enzymets katalytiska aktivitet.
Alkaliskt fosfatas ansvarar för att avlägsna fosfatgrupper från olika molekyler, såsom alkaloider, nukleotider och proteiner. Även om enzymets funktion har studerats ingående och används flitigt i laboratoriemiljö, är dess fullständiga biologiska betydelse fortfarande delvis okänd och ett aktivt forskningsområde.
Alkaliskt fosfatas spelar en central roll vid förbenning av brosk och ben. Enzymet katalyserar hydrolysen av fosforsyraestrar genom att skapa en övermättning av fosfatjoner, vilket främjar mineraliseringen. Det tros också att alkaliskt fosfatas deltar i benresorption genom att bryta ned ett lager fosfat som finns på benens yta.
Därtill har enzymet en roll i cells proteinsyntes. Det ingår även i DNA- och RNA-omsättningen, eftersom alkaliskt fosfatas kan hydrolysera båda dessa nukleinsyror.
En av de viktigaste funktionerna hos alkaliskt fosfatas är dess roll som indikator på sjukdom. Förhöjda nivåer i blodet kan tyda på skelettsjukdomar, leversjukdomar, sjukdomar i gallvägssystemet eller maligna tumörer. Onormalt låga nivåer kan däremot vara ett tecken på den genetiska sjukdomen hypofosfatasia, som kan ge upphov till bendeformiteter och i obehandlad form i värsta fall leda till döden.
Ett alkaliskt fosfatatstest hjälper läkare att diagnosticera följande sjukdomar och tillstånd: leversjukdom, gulsot, D-vitaminbrist, skelettsjukdomar, bisköldkörtelsjukdom, magsmärta samt kronisk myeloisk leukemi.
Testet används även för att övervaka hur receptbelagda läkemedel påverkar leverfunktionen. Många läkemedel – bland annat antidepressiva, p-piller, antibiotika och antiinflammatoriska preparat – bryts ned i levern och påverkar därmed dess funktioner. Genom att regelbundet mäta nivåerna av alkaliskt fosfatas i blodet kan läkaren anpassa doseringen och förebygga komplikationer som kan uppstå vid längre tids läkemedelsanvändning.
Alkaliskt fosfatas har flera aktivatorer, det vill säga molekyler som aktiverar enzymet. Tvåvärda metalljoner, inklusive Mg²⁺, Co²⁺ och Mn²⁺, samt aminoalkoholer kan binda till enzymets aktiva säte och därigenom starta de reaktioner som involverar alkaliskt fosfatas.
Det finns dock även förhållanden som hämmar enzymets verkan. Bland dessa finns neutral eller surt pH, kelatorer som binder de ovannämnda metalljonerna, oorganiska fosfater, urea samt höga halter av Zn²⁺.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online