1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kost för sköldkörteln – så påverkar maten din ämnesomsättning

Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning. Ämnesomsättningen påverkar i sin tur hur kroppen smälter maten, men också hormonbalansen och cellförnyelsen. Alla dessa processer alstrar värme, och det är sköldkörteln som reglerar kroppens temperatur.

Vissa personer har en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos). Det innebär att körteln arbetar långsamt, alstrar mindre värme och sänker ämnesomsättningen. Andra har en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos), vilket ger en högre ämnesomsättning och mer värme. Båda tillstånden kräver läkarvård, men sköldkörteln mår också bra av rätt kost. Här är vad du bör tänka på när det gäller matval.

Undvik goitrogener

Broccoli är ett exempel på goitrogen föda.

Goitrogena livsmedel hämmar sköldkörtelns normala funktion. Hit hör grönsaker ur kålsläktet (brassica), exempelvis broccoli, blomkål, brysselkål, vitkål, senapsfrö, grönkål, rovor och raps. Bland de icke-grönsaksbaserade goitrogenerna finns soja, pinjenötter, hirs och jordnötter.

Undvik eller minska konsumtionen av dessa livsmedel – särskilt om du har hypotyreos – för att förebygga ytterligare komplikationer med sköldkörteln. Goitrogener kan dessutom påverka sköldkörtelfunktionen även hos personer med hypertyreos. De stör nämligen hur sköldkörteln tar upp jod, vilket gör att körteln växer sig större. Detta kan i sin tur leda till att en överaktiv sköldkörtel utsöndrar ännu mer hormoner.

Mer om soja

Soja används ofta i vegetabiliska oljor och kan ställa till problem för sköldkörteln.

Sojaprodukter har negativa effekter på sköldkörteln och ökar risken för sköldkörtelsjukdom. Problemet är att många bearbetade livsmedel innehåller soja eller sojabönolja utan att det framgår tydligt. På ingrediensförteckningar kan det anges som vegetabilisk olja, härdat fett, delvis härdat fett, margarin eller bakfett.

Fysiologen Ray Peat, Ph.D., beskriver sambandet så här: "Omättade oljor blockerar utsöndringen av sköldkörtelhormon, hormonets transport i cirkulationssystemet samt vävnadernas respons på hormonet. Sköldkörtelhormonet behövs för att använda och eliminera kolesterol, vilket innebär att kolesterolet sannolikt höjs av allt som blockerar sköldkörtelfunktionen."

Sköldkörteldieten

Sköldkörteldieten hjälper sköldkörteln att fungera bättre.

Boken The Thyroid Diet, skriven av Mary Shomon – patientföreträdare och forskare inom sköldkörtelsjukdomar – rekommenderar en kost med lågt glykemiskt index. En sådan kost liknar en lågkolhydratkost, men fokuserar på att äta "bra" kolhydrater med långsam blodsockerpåverkan.

Dieten tar även hänsyn till goitrogener och jodintag. Genom att välja rätt kolhydrater motverkas de metaboliska problem som snabba kolhydrater kan orsaka, samtidigt som ämnesomsättningen stimuleras.

Näringsämnen som gynnar sköldkörteln

Förutom att undvika goitrogener kan du stärka sköldkörteln genom att se till att få i dig tillräckligt med viktiga näringsämnen:

  • Jod – finns bland annat i fisk, skaldjur och joderat salt, och är en grundläggande byggsten för sköldkörtelhormoner.
  • Selen – exempelvis i paranötter, fisk och ägg; behövs för att omvandla sköldkörtelhormonet T4 till det aktiva T3.
  • Zink – finns i kött, baljväxter och pumpafrön och stödjer hormonproduktionen.
  • Vitamin D – brist har kopplats till autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, så solljus och kosttillskott kan vara värdefulla.

Kom ihåg att kost inte ersätter medicinsk behandling. Har du symtom som trötthet, viktförändringar eller känsla av kyla eller värme bör du alltid kontakta läkare för utredning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online