Sköldkörteln är en liten körtel placerad framtill på halsen. Den kan börja fungera sämre och producera för lite hormoner, vilket leder till hypotyreos – en låg ämnesomsättning. När körteln dessutom blir förstorad ställs diagnosen struma. Även om en struma inte nödvändigtvis gör ont kan den orsaka betydande obehag, både genom sina fysiska symtom och det psykologiska lidande som följer av dem.
Sköldkörtelsjukdomar kan drabba män, kvinnor och barn, men kvinnor utgör den största patientgruppen. Sjukdomen skiljer inte mellan etnicitet, inkomstnivå eller bostadsort. Enligt Endocrine Web kan upp till 10 procent av alla kvinnor ha någon form av sköldkörtelbrist – och många av dem har ingen aning om det.
Det mest igenkännbara tecknet på en hypotyreoid struma är en stor knöl som buktar ut från halsen. Sköldkörteln, som normalt är en liten körtel under adamsäpplet (eller där adamsäpplet skulle sitta hos en kvinna), kan svälla upp så mycket att den trycker mot matstrupen och luftstrupen. Trots att struman sväller och syns tydligt är den oftast inte smärtsam.
Förutom den synliga utbuktningen kan en hypotyreoid struma ge svullna vener i halsen samt ett rodnat ansikte till följd av hosta eller kvävning. Hostan kan också leda till att rösten blir hes eller grov.
Viktökning hänger ofta samman med hypotyreos. Patienter med en underaktiv sköldkörtel kan gå upp i vikt, eller ha mycket svårt att gå ner i vikt, trots regelbunden träning och kalorireducerad kost.
Den som har en förstorad struma kan dessutom uppleva smärta eller svårighet vid sväljning och därmed få i sig färre kalorier – men ändå fortsätta öka i vikt. En förstorad struma kan delvis blockera luftvägen, och mat som passerar förbi körteln kan skava mot den vid sväljning, vilket ger en rå och smärtsam känsla. Starkt kryddad mat kan också irritera körteln, liksom mycket varma eller kalla drycker. Många upplever även sväljbesvär när de ligger ner, eftersom struman då trycker direkt mot sväljfunktionen.
När en struma växer för stort finns risk för att luftvägen kläms ihop. Andningen kan bli högljudd eller pipig. Patienter som drabbas av andnöd undersöks ofta med magnetkamera (MRI) och röntgen för att bedöma hur mycket struman expanderat in i luftstrupen.
Beroende på hur allvarligt läget är kan kirurgi krävas, alternativt behandling med radioaktivt jod för att krympa struman. Patienter får ofta råd om vilka vilopositioner som är bäst – att ligga helt plant på rygg kan exempelvis vara olämpligt, eftersom struman då trycker direkt mot luftstrupen.
Misstänker du att du har en hypotyreoid struma bör du kontakta din husläkare eller en endokrinolog, det vill säga en specialist i hormonella sjukdomar. Läkaren känner av halsen och kan ta blodprov som visar nivåerna av sköldkörtelhormoner och eventuella antikroppar.
Börjar struman hindra luftvägarna kan operation eller jodbehandling bli nödvändig. Själva hypotyreosen är dock väl behandlingsbar – oftast med en daglig tablett som ersätter de saknade sköldkörtelhormonerna. Med rätt behandling går tillståndet enkelt att hålla under kontroll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online