1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så behandlar du en person som drabbats av stroke

Vad är stroke?

Stroke är en akut neurologisk sjukdom där blodförsörjningen till en del av hjärnan störs, antingen genom en blodpropp eller en blödning. Ett strokeanfall kan komma helt utan förvarning, och om det inte behandlas snabbt kan allvarliga symtom utvecklas inom loppet av timmar eller dagar.

Vanliga symtom inkluderar:

  • Kraftig huvudvärk
  • Domningar eller svaghet i armar och ben
  • Förändringar i humör och vakenhetsgrad
  • Spasmer eller svaghet i ansiktsmuskulaturen
  • Nedsatt koordinationsförmåga
  • Svårigheter att kontrollera urinblåsan eller tarmen
  • Problem med att kommunicera, läsa eller förstå tal

Stroke är alltid ett akut och potentiellt livshotande tillstånd. Den drabbade behöver omedelbar sjukvård, följt av rehabilitering och omsorg, för att återhämtningen ska bli så bra som möjligt.

Vad du behöver

  • Telefon för att larma
  • Acetylsalicylsyra – endast efter anvisning från sjukvårdspersonal

Så här agerar du, steg för steg

1. Ring 112 direkt

Misstänker du att någon har drabbats av stroke ska du omedelbart ringa 112 och begära ambulans. Tid är avgörande – ju snabbare den drabbade får vård, desto större är chansen att hjärnskadorna begränsas. Stanna hos personen och notera gärna tidpunkten då symtomen började, eftersom vården använder den informationen när behandlingsmetod väljs.

2. Kontrollera ansikte och armar

Be den drabbade le. Kan personen röra alla ansiktsmuskler, eller hänger en sida av munnen? Be därefter personen lyfta båda armarna ovanför huvudet. Om en arm sjunker eller inte kan lyftas alls tyder det på svaghet i en kroppshalva. Detta är en del av AKUT-testet som används i Sverige för att snabbt upptäcka stroke.

3. Testa talet och orienteringsförmågan

En person med stroke kan plötsligt förlora förmågan att tala eller kommunicera tydligt. Ställ en enkel, sammanhängande fråga, till exempel ”Vilken färg har gräset?”, och se om svaret blir osammanhängande eller om personen verkar desorienterad. Sluddrigt tal eller oförmåga att hitta ord är tydliga varningstecken.

4. Var försiktig med mediciner

Acetylsalicylsyra har historiskt nämnts som en åtgärd för att förebygga nya blodproppar, men ge aldrig mediciner till en person med misstänkt stroke utan uttrycklig anvisning från sjukvårdspersonal. Orsaken är att en betydande andel av alla stroke orsakas av en blödning i hjärnan, och blodförtunnande läkemedel kan då förvärra blödningen. Följ alltid råden från larmcentralen eller ambulanspersonalen innan något ges.

5. Förstå de akuta behandlingsalternativen

När den drabbade kommer till sjukhus anpassas behandlingen efter strokets orsak och svårighetsgrad. Vid en ischemisk stroke, som orsakas av en blodpropp, kan blodproppslösande behandling ges, oftast inom några få timmar från symtomdebut. Vid en hemorragisk stroke, en hjärnblödning, kan kirurgi behövas för att avlägsna blod runt hjärnan och reparera skadade blodkärl.

6. Symtomlindring och blodtryckskontroll

Behandlingen kan även innefatta smärtlindring mot huvudvärk och hjärntrauma, som administreras av medicinsk specialist. Läkemedel som sänker blodtrycket kan dessutom behövas, eftersom högt blodtryck är vanligt i samband med stroke.

7. Sätt in rehabilitering tidigt

Särskilt utformade stroke-rehabiliteringsprogram och kontinuerlig medicinsk vård är avgörande för patientens återhämtning. Rehabiliteringen kan omfatta fysioterapi, arbetsterapi och logopedi, beroende på vilka funktionsnedsättningar som uppstått.

8. Skapa en trygg miljö under återhämtningen

Som anhörig eller vårdare bör du se till att miljön är säker under återhämtningen, exempelvis genom att förebygga fallrisker i hemmet. Stötta den drabbade genom att demonstrera och utföra dagliga sysslor tillsammans, använda tydliga kommunikationsstrategier och lära dig hantera aggressivitet eller oro som kan uppstå. Ha tålamod – och glöm inte att också ta hand om din egen hälsa som närstående.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online