De flesta som överlever en stroke drabbas av någon form av funktionsnedsättning. Bland de allvarligare problemen finns förlamning, vilket kan innebära att patienten inte kan hålla i föremål, inte kan stå eller gå samt har svårigheter att tala. Ofta drabbar förlamningen endast ena sidan av kroppen, eftersom den sidan påverkas mest av blodproppen i hjärnan. Många som överlevt en stroke kan dock göra betydande framsteg genom terapi och rehabilitering.
För högst möjliga chans till förbättring är det avgörande att rehabiliteringen påbörjas så snart patientens tillstånd har stabiliserats, vanligtvis inom 24 till 48 timmar efter att stroken inträffat. De första stegen går ut på att möjliggöra självständiga rörelser, eftersom de flesta patienter är förlamade eller kraftigt försvagade.
Patienter uppmuntras att ofta byta position i sängen och att delta i passiva och aktiva rörelseövningar som stärker muskler och lemmar, särskilt de som skadats av stroken. Vid passiva övningar hjälper en fysioterapeut dig att utföra rörelserna upprepade gånger, medan aktiva övningar utförs av patienten helt på egen hand.
Med tiden kan patienten gå vidare till att sätta sig upp, flytta sig från säng till stol, stå och till och med gå utan hjälp. Terapeuter och sjuksköterskor bistår patienten med mer komplexa uppgifter som toalettbesök, påklädning och badning, samtidigt som de uppmuntrar till att använda de drabbade lemmarna under dessa krävande aktiviteter.
Flera rehabiliteringscenter för stroke använder CIMT (constraint-induced movement therapy). Denna terapiform innebär att den friska lemmen binds eller begränsas för att tvinga patienten att aktivt använda den stroke-skadade lemmen, vilket stimulerar hjärnans återhämtning.
Gångträning är en annan vanligt förekommande metod. Träningen börjar med att du övar på att resa dig med hjälp av parallella stänger tillsammans med en fysioterapeut. Du lär dig att korrekt och bekvämt förflytta din vikt från ett ben till det andra, framåt och bakåt samt från sida till sida. Därefter går du vidare till att promenera korta sträckor mellan stängerna medan du håller dig i dem för stöd.
Med terapeutens hjälp tar du sedan dina första steg utanför stängerna, med stöd av rullator eller käpp. Under träningen bär du ett gångbälte runt midjan, vilket gör det möjligt för terapeuten att greppa tag i dig och hjälpa dig att behålla balansen.
Även efter utskrivningen från sjukhuset gör fysioterapeuten ofta hembesök för att ge rekommendationer om hur du kan skapa en trygg och gynnsam miljö för din rehabilitering. Terapeuten rekommenderar vanligtvis greppstöd, sittbrädor i badkar och dusch samt anpassningar vid toaletten.
Utöver hjälpmedlen är även enkel träningsutrustning viktig. Ett löpband kan användas för att träna benen, medan elastiska gummisnoddar som fästas på dörrhandtag kan användas för att töja och styrketräna armarna.
Kom ihåg att rehabilitering efter stroke tar tid och att framstegen ofta sker gradvis. Regelbunden träning, tålamod och stöd från både vårdpersonal och anhöriga är avgörande faktorer för att återfå så mycket funktion som möjligt. Kontakta alltid din läkare eller fysioterapeut innan du påbörjar nya övningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online