Symtom på mindre stroke (TIA) – varför varningstecknen aldrig får ignoreras

Trots sitt namn är en mindre stroke en allvarlig händelse som kräver omedelbara åtgärder. Symtomen på en "stor" stroke och en mindre stroke är i praktiken desamma, och båda kräver akut vård på sjukhus. En mindre stroke kallas egentligen transitorisk ischemisk attack (TIA). Vid en TIA tillförs hjärnan inte tillräckligt med syrerikt blod under en kort period, vilket utlöser en rad olika symtom.

Vanliga symtom

En person som drabbas av en mindre stroke kan få ett eller flera av följande symtom:

• Plötslig, intensiv huvudvärk eller migrän
• Kval och illamående
• Dovhet eller domningar i armar och ben
• Tinglande känsla i extremiteter
• Plötslig synförlust på ett öga
• Att ena sidan av ansiktet hänger ned
• Svårigheter att prata eller att formulera sig
• Oförmåga att lyfta båda armarna till samma höjd
• Yrsel och svår förvirring

Varför det är allvarligt

En ny TIA följer ofta efter den första, ibland redan inom 24 timmar. Risken att drabbas av en fullbordad stroke – antingen en blödning (hemorragisk stroke) eller en blodpropp (ischemisk stroke) – är betydligt större under de kommande tre dagarna efter en TIA än om man aldrig haft en. En stroke kan orsaka permanenta hjärnskador. Se därför en mindre stroke som en varning som absolut inte får ignoreras.

Varning: lita inte på patientens egen bedömning

Vissa patienter med TIA – särskilt de som fortfarande kan prata normalt – upplever ofta inte att de är tillräckligt sjuka för att behöva sjukhusvård. De kan till och med protestera mot att åka dit. Ignorera deras invändningar och se till att de kommer till sjukhus ändå. Risken för en fullbordad stroke inom de närmaste tre dagarna är helt enkelt för stor för att ta någon chans.

Vem drabbas?

TIA och fullbordade stroke kan drabba vem som helst, till synes ur ingenstans, oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund. Vissa grupper löper dock högre risk, bland annat:

• Rökare
• Personer med högt blodtryck
• Personer med hjärtsjukdom eller högt kolesterol
• Personer med diabetes
• Personer med åderförkalkning i halspulsådern (karotisartären)
• Personer med övervikt eller fetma
• Personer som inte motionerar regelbundet eller inte alls

Kvinnor som använder p-piller eller hormonbehandling efter klimakteriet har också visat sig löpa ökad risk, särskilt om de dessutom röker.

Vad händer på sjukhuset?

Inläggningen måste ske snarast. Patienten genomgår vanligtvis en rad undersökningar, till exempel blodprov, vitblodskroppsräkning, magnetkameraundersökning (MRI) och datortomografi (CT). Smärtstillande läkemedel som paracetamol kan ges vid behov. Därefter övervakas patienten noggrant under tre till fyra dygn. Ofta får patienten inte äta fast föda under ett till två dygn, för att undvika kvävning om en stroke skulle inträffa plötsligt under en måltid.

Experternas råd

Bär alltid med dig en lista över vilka receptbelagda och receptfria läkemedel du tar, samt eventuella naturläkemedel eller vitamintillskott. Sjukhuspersonalen behöver denna information för att kunna ge dig rätt och säker vård.