Ett kavernöst angiom är en kärlavvikelse som specifikt drabbar kapillärerna i centrala nervsystemet. Kapillärerna blir utvidgade och har liten eller ingen nervvävnad mellan sig. Tillståndet förekommer hos cirka 0,4 procent av befolkningen, och många patienter med kavernöst angiom (18,7 procent) har flera lesioner samtidigt. Även om angiomen oftast sitter i hjärnan kan den också uppträda i ryggmärgen, där den kan ge symtom som smärta, känselnedsättning och rörelsesvårigheter.
För att kunna diagnostisera ett kavernöst angiom behöver du uppmärksamma patientens symtom och kontakta en läkare – helst en neurolog – som kan beställa rätt undersökningar.
Kavernösa angiomer ger vanligtvis flera av följande symtom: epileptiska anfall, huvudvärk, blödning eller komprimering av omgivande hjärn- eller ryggmärgsvävnad (så kallad mass effekt). Mass effekt kan orsaka svaghet, domningar, dubbelseende, synstörningar eller språksvårigheter. Observera dock att 11 procent av alla kavernösa angiomer inte ger några symtom alls.
Symtomen är vanliga vid en mängd olika tillstånd som kan, men inte behöver, bero på ett kavernöst angiom. De kan i själva verket signalera ett betydligt allvarligare problem. Vid epileptiska anfall, domningar, dubbelseende, synstörningar eller språkproblem kan det vara nödvändigt att transportera patienten till sjukhus.
Upplever du själv dessa symtom ska du aldrig köra bil – ring efter ambulans eller be någon omedelbart ta dig till sjukhuset. Är situationen inte akut bör du ändå boka tid hos en läkare, som kan remittera patienten vidare till en neurolog.
Anteckna samtliga symtom, även de som inte brukar förknippas med kavernöst angiom, eftersom problemet kan bero på något annat. Om patienten inte minns alla symtom kan det hjälpa att föra en löpande lista när de uppstår. Detta säkerställer att inget glöms bort, så att läkaren får en tydlig bild av tillståndet.
Boka en MR-undersökning (magnetresonanstomografi) om din läkare rekommenderar det. MR är idag guldstandarden för att upptäcka kavernösa angiomer. Undersökningen skannar det drabbade området – vanligtvis hjärnan, men den kan också användas för att identifiera lesioner i ryggmärgen. MR kan ofta visa små områden med nya eller äldre blödningar runt det kavernösa angiomat, vilket hjälper läkaren att bedöma lesionens storlek, läge och aktivitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online