Upplever du näsdropp, rinnande näsa, huvudvärk eller en täppt näsa som inte blir bättre trots behandling med allergiläkemedel eller antihistaminer? Då kan orsaken vara en näspolypp. Din ÖNH-läkare (specialist inom öron-, näs- och halsområdet) kan utföra ett par diagnostiska undersökningar för att avgöra om så är fallet och därefter föreslå en lämplig behandling.
En näspolypp, ibland kallad bihålepolypp, är en godartad överväxt av slemhinnevävnad i näsan. Enligt Merck.com bildas polypperna ofta i form av en liten tår längs bihålornas väggar. De uppstår vanligtvis till följd av en infektion, men kan också utvecklas vid långvarig inflammation. I många fall försvinner polypperna av sig själva när irritationen avtar eller när infektionen har läkt ut.
En näspolypp upptäcks oftast genom en nasendoskopi, där en tunn kamera med flexibel slang förs in i näshålan. Detta gör att läkaren kan granska bihålorna noggrant. Undersökningen kan kompletteras med en datortomografi (CT-skanning), en tredimensionell röntgenmetod som tydligt visar om polypper finns och hur stora de är.
Val av behandling styrs av hur allvarliga symtomen är. Enligt Intelihealth.com krymper kortisonpreparat (kortikosteroider) ofta näspolypper effektivt, exempelvis i form av nässpray eller tabletter. Om läkemedelsbehandlingen inte ger tillräcklig effekt kan kirurgi rekommenderas, oftast i form av en polypektomi eller funktionell endoskopisk bihålekirurgi.
Näspolypper som lämnas obehandlade kan leda till ytterligare hälsoproblem. Mayo Clinic anger att polypper kan blockera näsgångarna, vilket i sin tur kan orsaka sömnapné och återkommande eller kronisk bihåleinflammation (sinusit). I mer sällsynta fall kan stora polypper med tiden även ge dubbelseende och förändra ansiktets struktur.
Att en näspolypp upptäcks betyder inte att det rör sig om cancer. Polypper är inte tumörer och ger sällan någon anledning till oro. De kan dock förväxlas med så kallade inverterade papillom, vilka är sällsynta tumörer. Enligt University of Texas Medical Branch utgör papillom endast cirka 4 procent av alla tillväxter som diagnostiseras i bihålorna. För att vara helt säker brukar ändå de flesta läkare skicka borttagen vävnad på histologisk undersökning (biopsi) för att definitivt kunna utesluta cancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online