Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålningen av en slump år 1895 när han experimenterade med ett så kallat Crookes-rör. När han täckte röret med svart kartong och ledde in elektrisk ström lade han märke till ett ljus på en kartongskärm som stod på en stol några meter bort. Skärmen visade bokstaven A – en bokstav som en student tidigare hade skrivit på kartongen med flytande bariumplatinacyanid. Så föddes en av medicinhistoriens viktigaste uppfinningar.
Trots att röntgen har revolutionerat sjukvården och gjort det möjligt att undersöka kroppens insidor utan operation, är strålningen inte helt ofarlig. Den joniserande strålningen kan påverka kroppens celler på flera olika sätt. Här går vi igenom de mest betydelsefulla negativa effekterna av röntgen.
Röntgenstrålning kan träffa en cell där den är som svagast, vilket kan leda till att cellen dör. Vid höga stråldoser eller upprepade undersökningar kan detta belasta kroppen, eftersom de döda cellerna måste ersättas och kroppens reparationsmekanismer då sätts under press.
Överdriven exponering för röntgenstrålning kan orsaka förändringar i kromosomerna. Kromosomerna fungerar som kroppens ritningar vid bildandet av nya celler. Förändrade kromosomer kan leda till att muterade celler bildas. Muterade celler fungerar inte som normala celler och kan ge upphov till en rad hälsoproblem – allt från så pass vardagligt som torr hud till allvarliga sjukdomar som cancer.
Röntgenstrålar kan bryta ner väte och syre i kroppen, vilket leder till högre halter av väteperoxid. Väteperoxid är extremt giftigt för kroppens celler och kan orsaka omfattande celldöd, vilket på sikt kan skada personens hälsa.
Den joniserande strålningen från röntgen kan ge negativa effekter på atomerna och molekylerna i kroppens celler. När strålningen joniserar molekylerna kan kemiska bindningar brytas och cellens normala funktion störas.
Röntgenstrålning utgör en särskilt stor fara för barn som ännu inte fötts. Eftersom ett foster utvecklas snabbt, med intensiv celldelning och tillväxt, kan strålningens effekter på cellerna orsaka missbildningar eller öka risken för leukemi senare i livet.
Effekten av strålningen på fostret beror i hög grad på stråldosen och vilken fas av graviditeten som exponeringen sker. Exponering kan i värsta fall leda till missfall eller mentala skador. Oavsett dos eller tidpunkt finns dessutom en ökad risk för barncancer till följd av DNA-skador. Därför är läkare alltid försiktiga med röntgenundersökningar av gravida, och sådana undersökningar utförs endast när de är absolut nödvändiga.
Röntgen är ett ovärderligt verktyg inom modern medicin, men strålningen bär på verkliga risker vid överexponering. Genom att begränsa antalet undersökningar, använda skydd och alltid väga nytta mot risk minimerar vården dessa negativa effekter. Som patient kan du alltid fråga om undersökningen verkligen är nödvändig samt be om skydd för känsliga kroppsdelar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online