Adenomyos är ett tillstånd där vävnad som normalt klär livmoderns insida växer in i livmoderns muskelvägg, vilket ofta orsakar kraftig menssmärta, rikliga blödningar och kronisk bäckensmärta. Vilken behandling som passar bäst beror på symtomens svårighetsgrad, kvinnans ålder och framför allt om hon önskar barn i framtiden. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsalternativen.
Receptfria eller receptbelagda antiinflammatoriska läkemedel, såsom ibuprofen eller naproxen, kan lindra smärtan som följer med adenomyos. De verkar bäst när de tas tidigt, i samband med att symtomen börjar.
P-piller, hormonring, hormonplåster och injektioner kan hjälpa till att reglera menstruationscykeln och lindra besvären. Även en hormonspiral (levonorgestrel-IUD) används ofta, eftersom den minskar blödningsmängden och ofta lindrar smärtan effektivt.
Läkemedel som leuprorelinacetat (Lupron) och triptorelin (Trelstar) tillför ett konstgjort klimakterieliknande tillstånd. De kan tillfälligt stoppa menstruationscykeln och få livmoderslemhinnan att krympa. Behandlingen används oftast under begränsad tid på grund av biverkningar som bentröthet och värmevallningar.
Vid detta ingrepp blockeras blodflödet till de kärl som försörjer det drabbade området i livmodern. Adenomyosvävnaden krymper då gradvis och symtomen minskar, utan att livmodern behöver tas bort.
HIFU är en icke-invasiv metod där riktad ultraljudsenergi värmer upp och förstör adenomyosvävnaden. Inga snitt behövs, och återhämtningstiden är kort jämfört med kirurgi.
Borttagning av livmodern är den enda definitiva botande behandlingen för adenomyos. Den kan bli aktuell för kvinnor som har svåra besvär trots annan behandling och som inte önskar fler barn. Eftersom äggstockarna i många fall kan bevaras, påverkas inte alltid hormonbalansen.
En operation där adenomyosvävnaden avlägsnas samtidigt som livmodern sparas. Detta kan vara ett alternativ för kvinnor som vill behålla sin förmåga att skaffa barn, även om risken för återfall finns.
Det finns inget enskilt svar – rätt behandling styrs av hur uttalade symtomen är, ålder, fertilitetsplaner och hur tidigare behandlingar har fungerat. Det bästa första steget är därför alltid en diskussion med gynekolog eller annan vårdgivare, som kan bedöma din specifika situation och rekommendera den mest lämpade metoden utifrån dina behov och önskemål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online