1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så sköter du en kvarliggande urinkateter – guide för långvarig användning

En kvarliggande urinkateter är en anordning som består av en flexibel slang som förs in genom urinröret ända upp till blåsan och som leder urinen till en uppsamlingspåse som fästs vid låret. Katetern sitter kvar kontinuerligt och hålls på plats av en liten ballong fylld med sterilt vatten, som blåses upp inne i blåsan. Urinkatetrar används när du inte kan urinera själv, exempelvis på grund av förlamning eller sjukdomar som rör prostata eller blåsan.

Daglig vård

Kontrollera katetern regelbundet för att säkerställa att urinen flyter ner i dräneringspåsen. Ett dåligt flöde kan tyda på inflammation eller infektion nära insticksstället, eller på att det läcker urin runt katetern. Röd, svullen eller irriterad hud kan också vara tecken på att något inte står rätt till med anordningen.

En liten bit gasbinda kan knytas runt kateterslangen där den kommer ut från kroppen. Använd en färsk bit varje gång du rengör katetern och byt ut den närhelst den känns fuktig. Håll alltid dräneringspåsen under blåsnivån och se till att den inte drar i eller rycker till kateterslangen. Tvätta dessutom alltid händerna noggrant både före och efter hantering av katetern.

God vätskebalans är extra viktigt när du använder kateter, liksom att undvika förstoppning. Drick rikligt med vätska – minst åtta glas vatten per dag plus andra drycker – och ät färsk frukt, fiberrik mat och gott om grönsaker. Blir du förstoppad kan du använda ett avföringsutsvävande läkemedel, såsom dokusatnatrium, för att lindra besvären. Observera att du inte bör ha samlag medan du bär katetern.

Tömning och rengöring av urinpåsen

Uppsamlingsspåsen ska tömmas regelbundet, helst när den är halvfull samt alltid före sänggående. Tvätta händerna noggrant före och efter tömningen. Den som sköter tömningen åt någon annan bör dessutom använda engångshandskar, utöver handtvätten före och efter.

Så här går tömningen till:

  • Koppla loss slangen från påsen, stäng slangklämman och ta av tömningslocket.
  • Häll ut urinen i toaletten. Se till att slangen och tömningslocket inte kommer i kontakt med några ytor under proceduren – allt måste förbli rent och hygieniskt.
  • Om din vårdgivare har bett dig mäta urinmängden häller du först ur urinen i ett mätkärl innan du tömmer den i toaletten.
  • Avsluta med att sätta tillbaka locket, stänga klämman och koppla fast slangen ordentligt på påsen igen.
  • Tvätta händerna noggrant en sista gång.

Varningstecken – när du ska kontakta läkare

Kontakta din läkare om något av följande inträffar:

  • Liten eller ingen urin har samlats upp på fyra timmar eller mer, trots att blåsan känns full.
  • Du känner smärta eller obehag i benen, bäckenet, ryggen eller buken.
  • Insticksstället är svullet, ömt eller inflammerat.
  • Urin eller var rinner från insticksstället.
  • Urinens lukt, färg eller konsistens förändras, eller om du ser grumlig urin, blod eller koagel.
  • Du får feber över 38 grader, illamående, frossa eller kräkningar.

Att känna till dessa tecken och agera snabbt kan förhindra allvarliga komplikationer som urinvägsinfektioner. Vid osäkerhet – kontakta alltid din vårdcentral eller ansvarig vårdpersonal.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online