Njurcystor påverkar i allmänhet inte njurfunktionen och ger oftast inga symtom alls. Enligt National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases kan cystor bildas var som helst i njurarna. Även om de flesta cystor är ofarliga och upptäcks slumpmässigt vid röntgenundersökningar, varierar deras innehåll beroende på vilken typ av cysta det rör sig om.
Det finns två huvudtyper av njurcystor: enkla och komplexa. Dessa cystor har inget samband med genetiska eller ärftliga sjukdomar, såsom polycystisk njursjukdom.
Enkla njurcystor är den vanligaste formen och är typiskt fyllda med en helt klar eller gulaktig vätska. Cystans hölje, det vill säga säckens väggar, är extremt tunna. Dessa cystor betraktas i regel som godartade och kräver sällan någon behandling.
En underkategori till de enkla njurcystorna är den så kallade hyperdensa cystan. Enligt Kidney Cancer Institute kännetecknas denna typ av att den innehåller blod i säckens väggar, vilket gör att cystan framstår tätare vid bildtagning med datortomografi.
Komplexa njurcystor skiljer sig från de enkla tack vare sina oregelbundenheter. Dessa oregelbundenheter kan visa sig genom en avvikande yttre form, tjockare säckväggar eller förändringar som exempelvis en egen blodförsörjning till cystan, enligt Kidney Cancer Institute. På grund av dessa egenskaper följs komplexa cystor ofta upp noggrannare av läkare.
Innehållet i en komplex cysta kan variera betydligt. Sådana cystor kan vara fyllda med kalcium, som kan bilda relativt tjocka avlagringar. Andra ämnen som kan finnas i säcken är vävnad eller fast material, vilket kan kräva ytterligare utredning för att utesluta mer allvarliga tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online