Urinvägsinfektioner: patofysiologi, symtom och behandling

Urinvägarna består av njurarna, urinblåsan, urinledarna (uretärerna) och urinröret (uretran). En infektion kan uppstå i vilken del av detta system som helst, men de flesta infektioner börjar i urinröret eller urinblåsan. På grund av skillnader i anatomi och fysiologi mellan könen drabbas kvinnor betydligt oftare än män. Patofysiologin – alltså hur infektionen uppkommer och vilka effekter den har på kroppen – blir tydlig så snart infektionen har etablerat sig.

Bakterier

En urinvägsinfektion uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna. Även om urinen motstår många typer av bakterier – särskilt de som normalt lever i och runt slidområdet – kan gramnegativa stavar, en särskild grupp av bakterier, växa snabbt i urinen. De flesta urinvägsinfektioner orsakas av gramnegativa stavar som normalt finns i mag-tarmkanalen, det vill säga magsäcken och tarmarna. Den vanligaste bakterien vid urinvägsinfektion är E. coli (Escherichia coli).

Symtom

Många personer med urinvägsinfektion uppvisar inga tecken eller symtom alls. När symtom väl gör sig påminda kan de dock vara både smärtsamma och besvärande. Vanliga symtom är:

• Svidande eller brännande känsla vid vattenkastning
• Täta trängningar att kissa
• Frekvent urinering med små mängder varje gång
• Grumlig urin
• Blod i urinen

Behandling

Urinvägsinfektioner måste behandlas för att undvika komplikationer. Standardbehandlingen är antibiotika, och flera olika preparat används, exempelvis amoxicillin, ciprofloxacin eller levofloxacin. Symtomen brukar lätta inom några dagar efter behandlingsstart, men det är ytterst viktigt att fullfölja hela den föreskrivna kuren. Även om symtomen försvunnit kan alla bakterier inte vara eliminerade – avbryts medicineringen för tidigt fortsätter bakterierna att växa och sprida sig längre upp i urinvägarna.

Komplikationer

En vanlig urinvägsinfektion som enbart drabbar urinröret eller urinblåsan utgör i regel ingen större hälsorisk. Sprider sig infektionen däremot upp genom urinvägarna och når njurarna kan allvarligare komplikationer och symtom uppstå. En njurbäckeninflammation kan ge smärta i nedre delen av ryggen, hög feber, frossa, illamående och kräkningar. Lämnas infektionen obehandlad kan den bli kronisk och orsaka permanent skada på njurarna.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera enkla sätt att förebygga urinvägsinfektioner:

• Drick gott om vatten. Vätskan håller kroppen hydrerad och njurarna aktiva. Ju mer urin som spolar genom urinvägarna, desto svårare får bakterierna att fästa och föröka sig.
• Prova tranbärsjuice. Tranbär har infektionshämmande egenskaper och kan hjälpa dig som ofta drabbas att hålla infektionerna stången.
• Torka från framåt bakåt. Gäller särskilt kvinnor – det minskar risken att tarmbakterier förs över till urinröret.
• Kissa efter samlag. Att gå på toaletten direkt efter sexuellt umgänge hjälper till att spola bort bakterier som kan ha tagit sig in i urinröret.
• Begränsa intimprodukter. Doftsprayer och liknande produkter kan irritera urinröret och därmed öka infektionsrisken.