Urinblåsan är ett ballongformat organ i nedre delen av buken, bakom blygdbenet. Dess uppgift är att lagra urin och sedan tömma den ur kroppen. Prostatan är en exokrin körtel i mannens bäcken, placerad strax under urinblåsan. Den producerar en del av vätskan i sädesvätskan, ser till att urin inte blandas med sädesvätskan och bidrar till ökad känslighet under samlaget.
Precis som alla andra organ och körtlar är både urinblåsan och prostatan sårbara för infektioner, sjukdomar och andra medicinska problem. Här går vi igenom de vanligaste åkommorna, vad som orsakar dem och vilka symtom du bör hålla utkik efter.
En urinvägsinfektion drabbar den nedre delen av urinvägarna, alltså urinblåsan och urinröret. Orsaken är oftast bakterier, framför allt Escherichia coli. En infektion i själva urinblåsan, som kallas cystit, är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män – kvinnors urinrör är kortare, vilket ger bakterierna en kortare väg att färdas upp till blåsan.
Typiska symtom är ett akut och ihärdigt behov av att urinera, en brännande känsla vid urinering, blod i urinen (hematuri), smärta i buken samt i vissa fall feber. Kontakta vården om besvären inte går över inom några dagar, eftersom obehandlad urinvägsinfektion kan spridas till njurarna.
Urininkontinens, det vill säga oförmåga att kontrollera urinläckage, kan bero på såväl vardagsvanor som underliggande hälsoproblem. Vanliga orsaker är alkoholkonsumtion, uttorkning eller överdriven vätskeintag, urinvägsinfektion, förstoppning, graviditet, blåscancer, förstorad prostata eller prostatacancer.
Symtomen varierar men innefattar ofta urinläckage vid hosta, nysningar eller skratt; ett plötsligt och intensivt behov av att urinera följt av omedelbar urinavgång; ett ständigt tryck mot blåsan; samt täta toalettbesök dygnet runt. Behandlingen anpassas efter orsaken och kan bland annat bestå av bäckenbottenträning, livsstilsförändringar eller läkemedel.
Blåscancer uppstår i urinblåsans slemhinna, där friska celler börjar dela sig i onormal takt och ofta bildar en tumör. Risken är förhöjd hos personer som röker, arbetar med vissa kemikalier eller har blåscancer i släkten. Rökning är den enskilt största riskfaktorn.
Vanliga symtom är frekvent och/eller smärtsam urinering, blod i urinen, smärta i buken samt smärta i ryggen. Blod i urinen ska alltid utredas av läkare, även om det bara syns en enda gång.
Prostatit är en inflammation eller infektion i prostatakörteln. Den kan orsakas av bakterier eller av andra sjukdomstillstånd, exempelvis rubbningar i immun- eller nervsystemet, andra infektioner, skadad vävnad eller en fysisk skada.
Symtomen inkluderar brännande känsla vid urinering, svårigheter att urinera, täta toalettbesök, smärta i mellangården (perineum), penis eller testiklar samt smärta vid ejakulation. Vid akut bakteriell prostatit kan dessutom feber, illamående och kräkningar förekomma – detta tillstånd kräver ofta snabb behandling med antibiotika.
Godartad prostatahyperplasi, ofta kallad godartad prostataförstoring, är en mycket vanlig åkomma där prostatan växer sig större. Orsaken är en ansamling av dihydrotestosteron, ett derivat av testosteron. Risken ökar markant med åldern, och män över 40 år drabbas i betydligt högre grad.
Typiska symtom är blod i urinen, urindroppar efter toalettbesöket, ett frekvent behov av att urinera, svårigheter att komma igång med urinstrålen samt en svag eller avbruten urinstråle. I svåra fall kan akut urinretention uppstå, det vill säga fullständig oförmåga att urinera, vilket kräver akut vård.
Prostatacancer orsakas av onormala celler som bildar en tumör i prostatans vävnader. Sjukdomen fortskrider när cancern sprider sig till andra delar av kroppen, exempelvis lymfkörtlar och skelett. Riskfaktorer är hög ålder (över 65 år), afrikansk eller latinamerikansk härkomst, prostatacancer i familjen samt förekomst av prostatisk intraepitelial neoplasi (PIN).
Symtomen kan likna dem vid godartad prostataförstoring och inkluderar oförmåga att urinera, svårigheter att starta eller stoppa urinstrålen, täta toalettbesök, smärta vid urinering, erektionsproblem och blod i urinen. Tidig upptäckt genom regelbundna hälsokontroller, exempelvis PSA-test, ökar kraftigt möjligheterna till framgångsrik behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online