Njurinfektioner, som inom medicinen kallas pyelonefrit eller njurbäckeninflammation, orsakas oftast av bakterier som börjar i urinblåsan och sedan vandrar upp via urinledarna till njurarna. En akut njurinfektion debuterar vanligtvis plötsligt med kraftiga symtom, medan en kronisk infektion utvecklas långsamt över tid. Sök vård omgående om du misstänker att du har drabbats.
Symtomen vid en akut njurinfektion kommer ofta hastigt och kan inkludera hög feber – över 39 grader Celsius – samt feber som varar i mer än två dagar. Många upplever också trötthet, frossa, illamående och kräkningar.
Det vanligaste symtomet är smärta. Den kan sitta i buken, ländryggen eller på ena eller båda sidorna strax ovanför höfterna. Smärta kan också uppstå i samband med urinering.
Huden kan förändras vid en akut njurinfektion. Den kan se rodnad eller överhettad ut, kännas fuktig och klibbig eller vara varm vid beröring.
Det är mycket vanligt att få problem med urineringen vid en akut njurinfektion. Typiska tecken är blod i urinen, grumlig urin, obehaglig eller stark lukt samt ett återkommande, starkt behov av att kissa.
Flera faktorer ökar risken för att drabbas av akut njurinfektion, bland annat återkommande urinvägsinfektioner, njursten, ärrbildning efter tidigare infektioner, tumörer, svårigheter att tömma urinblåsan helt, diabetes och graviditet. Prognosen är god så länge infektionen behandlas snabbt med antibiotika.
I vissa fall kan akut njursvikt uppstå om infektionen leder till chock. Personer med försvagat immunförsvar, äldre och spädbarn löper risk att utveckla en allvarlig blodinfektion, sepsis, om behandling inte ges omgående. Vid de mest allvarliga tillstånden läggs patienten in på sjukhus för intravenös antibiotika och vätska.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online