En irriterad eller överaktiv blåsa ger upphov till täta toalettbesök (ofta fler än åtta per dygn) samt läckage och inkontinens. Även om tillståndet sällan utgör något allvarligt hot mot hälsan kan behandling bli nödvändig när besvären stör sömnen och vardagen, eller när de orsakar skam, stress eller nedstämdhet.
I många fall räcker enkla beteendeförändringar för att få kontroll över en överaktiv blåsa. Det kan handla om att planera och begränsa vätskeintaget, äta mer fibrer, träna på dubbel tömning av blåsan (att tömma blåsan en andra gång kort efter det första toalettbesöket), blåsträning, fasta toaletttider samt övningar för bäckenbottenmusklerna.
När beteendeterapi inte räcker till kan läkemedel användas för att lindra symtomen, ofta i kombination med beteendemässiga åtgärder. Vanliga receptbelagda läkemedel mot överaktiv blåsa är tolterodin, oxybutynin, trospium, solifenacin och darifenacin.
Botulinumtoxin, som oftast förknippas med kosmetiska ingrepp, förlamar muskler när det injiceras i vävnad. Att använda Botox mot inkontinens vid överaktiv blåsa blir allt vanligare, men det är ännu inte ett godkänt användningsområde enligt amerikanska FDA, och effekten varar i ungefär ett halvår eller kortare tid.
Detta kirurgiska ingrepp kan kraftigt minska symtomen vid överaktiv blåsa. En tråd placeras på de sakrala nerverna mellan ryggraden och blåsan för att skicka kontrollerade elektriska impulser till blåsan – en teknik som bygger på samma princip som en pacemaker.
Detta är en stor operation där bitar av tarmen används för att utvidga blåsan. Behandlingen medför allvarliga potentiella biverkningar och kräver ofta livslång, återkommande användning av kateter. Den reserveras därför för de allvarligaste fallen som inte svarat på någon annan behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online