Ett blodprov kan inte ensamt med säkerhet fastställa en urinvägsinfektion (UVI). Vissa avvikelser i blodprovsresultatet kan visserligen tyda på att det finns en infektion någonstans i kroppen, men resultaten kan inte ange exakt var infektionen sitter eller vilken typ av infektion det handlar om – alltså inte heller om det rör sig om en urinvägsinfektion. Blodprov används i stället oftast för att mäta allmän inflammation i kroppen eller specifika markörer som är kopplade till njurarnas funktion.
Den vanligaste metoden för att diagnostisera urinvägsinfektion är urinanalys kombinerad med urinodling. Ett urinprov samlas in och analyseras med avseende på bakterier, vita blodkroppar och andra indikatorer på infektion.
Dessutom odlas urinen i laboratorium för att identifiera exakt vilken bakterie som orsakar infektionen. Resultatet hjälper läkaren att välja den mest effektiva antibiotikan och därmed ge en riktad och snabbare behandling.
Ett blodprov kan beställas som komplement till urinanalys och urinodling för att bedöma patientens allmänna hälsotillstånd och utesluta andra tänkbara orsaker till symtomen. Exempel på sådana orsaker är vätskebrist, elektrolytrubbningar eller nedsatt njurfunktion.
Vid misstanke om att infektionen spridit sig till njurarna eller blodet, till exempel vid feber, frossa eller svår smärta i flankerna, kan blodprov ge viktig information om inflammationens omfattning. Diagnosen urinvägsinfektion ställs dock primärt utifrån urinanalysen och urinodlingen – blodprovet fungerar endast som ett stöd i utredningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online