Rodnad har många olika orsaker, och det kan vara svårt att avgöra exakt varför en person rodnar. Både mediciner och medicinska tillstånd kan utlösa rodnad, liksom blyghet och alkoholkonsumtion. Med tiden kan rodnad bli ett verkligt problem, och i värsta fall kan en fobi för tillståndet utvecklas. Den goda nyheten är att det finns flera sätt att minska rodnadens effekter – så att du kan leva ett fullvärdigt liv utan att ständigt behöva kämpa med den pinsamhet som kronisk rodnad kan medföra.
När du vet varför du rodnar får du också en bättre förståelse för hur du ska behandla det. Blyga personer rodnar ofta av förlägenhet och obehag i nya situationer, men rodnad kan också bero på alkohol eller på kombinationen av alkohol och vissa läkemedel. Medel som Antabuse, Diabinese, Flagyl och cefalosporinantibiotika (till exempel Keflex) kan ge ansiktsrodnad när de tas tillsammans med alkohol.
Rodnad kan även uppstå som en reaktion på kroppens inre processer, exempelvis vid rädsla eller stress. Tillstånd som hyperhidros (överdriven svettning) kan också ligga bakom. Att identifiera vad som triggar din rodnad är första steget mot effektiv behandling.
Djupandningsövningar hjälper dig att lugna ner dig om du rodnar när du känner panik. Djup andning sänker pulsen och bromsar blodcirkulationen i ansiktet, vilket kan minska rodnaden. I sin bok Panic Attack Workbook: A Guided Program for Beating the Panic Trick beskriver dr David Carbonell en teknik som kallas "mageandning", där du använder magmusklerna i stället för bröstet när du andas.
Så här gör du: släpp först ut en suck, andas sedan långsamt in genom näsan och andas ut långsamt genom munnen. Tekniken lindrar känslor av panik och obehag och kan hjälpa personer som lider av kronisk rodnad.
Drick kallt vatten eller skvätt kallt vatten i ansiktet för att dämpa värmen och rodnaden. Undvik heta drycker och alkohol om de brukar få dig att rodna. Rodnad efter alkoholintag beror på att alkohol vidgar blodkärlen, vilket gör att mer blod strömmar till ansiktet.
Har du utvecklat en fobi för din rodnad och är rädd för att den ska inträffa kan kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälpa. Målet är att arbeta fram en positiv inställning där du slutar bry dig om huruvida du rodnar eller inte. KBT hjälper dig att acceptera rodnaden och bli mindre självmedveten.
Kontakta din läkare för att ta reda på vilka läkemedel som kan lindra besvären. Ångestdämpande mediciner kan minska rodnad genom att lugna personen, vilket i sin tur minskar frekvensen av rodnadsepisoder. Betablockerare kan också hjälpa vid kraftig rodnad – de verkar genom att dämpa symptom som ångest och hjärtklappning.
Klonidin är ett läkemedel som används mot svår och okontrollerbar ansiktsrodnad. Det fungerar genom att påverka kroppens hantering av naturliga signalsubstanser som noradrenalin, vilket styr blodkärlens sammandragning och utvidgning.
Om din rodnad är mycket kraftig och stör ditt vardagsliv kan ett kirurgiskt ingrepp vara ett alternativ. Diskutera med din läkare om en operation som kallas endoskopisk torakal sympatektomi (ETS). Vid ingreppet förs tunna operationsinstrument in i brösthålan via armhålorna, och de nerver som styr blodkärlens diameter avlägsnas delvis. Metoden har en botningsgrad på cirka 90 procent för ansiktsrodnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online