Både poison ivy och poison oak innehåller en olja som kallas urushiol, vilken kan utlösa en allergisk reaktion när den kommer i kontakt med huden. Reaktionen kan uppstå genom direkt hudkontakt, indirekt kontakt (till exempel via kläder, verktyg eller djurpälser) eller till och med genom luftburna partier om växterna bränns. Det är därför viktigt att lära sig känna igen och undvika dessa växter. Den största skillnaden mellan dem ligger i deras utseende.
Poison ivy växer antingen som en låg buske eller som en klättrande vinstock, ofta med ett träd som stöd. Poison oak är däremot alltid en buske.
Båda växterna blommar under våren, och när hösten kommer kan bladen anta en rödaktig nyans. Poison ivy bildar dessutom ibland en bärliknande frukt på hösten.
Ett säkert kännetecken för båda växterna är att de har klasar med tre blad på varje stjälk, där mittenbladet är längre än de två övriga. Skillnaden syns i bladens form: poison ivys blad har tre tydliga huvudspetsar vardera, medan poison oaks blad har något mer tandade och flikiga kanter – likt ett ekblad, vilket också givit växten dess namn.
Det krävs oftast mer än en exponering för urushiol innan en allergisk reaktion bryter ut, men känsligheten för oljen brukar minska med åldern. När väl ett utslag uppstår visar det sig typiskt som rodnad, klåda och blåsor inom 12 till 72 timmar efter kontakten. Att skölja huden noggrant med tvättvatten och vatten så snart som möjligt efter exponering kan minska svårighetsgraden av reaktionen.
Enligt webbplatsen Poison Ivy, Oak, and Sumac Information Center var det kapten John Smith som myntade termen "poison ivy" år 1609. Poison oak upptäcktes senare av botanikern David Douglas – samma man som granarten douglasgran är uppkallad efter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online