1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så känner du igen giftig ek (poison oak) och giftig sumak (poison sumac)

Giftig ek (poison oak) och giftig sumak (poison sumac) är två växter som innehåller en giftig, oljig sav som kallas urushiol. När saven kommer i kontakt med huden orsakar den en hudirritation som kan bilda blåsor och läcka vätska. Urushiol överförs till huden antingen direkt, genom att man rör vid växten, eller indirekt via kontaminerade föremål som kläder, verktyg eller djurpäls.

Giftig ek – så känner du igen den

Den enklaste wayen att identifiera giftig ek är att titta på bladen. Bladen växer vanligtvis tre stycken i grupp per stjälk, vilket gett upphov till uttrycket "leaves of three, let it be". Bladet är mellan 2,5 och 10 centimeter långt och kan vara både glansigt och hårigt. Kanterna är tandade och spetsarna rundade. På hösten byter bladen färg från grönt till rött.

Utbredningsområde för giftig ek

Giftig ek växer i västra, södra och sydöstra delarna av USA. Växten kan antingen växa som en buske eller som en klättrande liana som lindar sig runt andra träd.

Giftig sumak – så känner du igen den

Giftig sumak är en buske med en rödaktig eller grå stjälk. Bladen är släta och blir mellan 12 och 38 centimeter långa. Varje stjälk bär vanligtvis mellan sju och tretton småblad. På hösten får bladen en praktfull orange-skarlaketsröd färg.

Utbredningsområde för giftig sumak

Giftig sumak trivs i fuktiga miljöer som flodstränder, kärr och skuggiga skogar. Arten förekommer framför allt i sydöstra och mellersta delarna av USA.

Blommor och frukter

Hos giftig ek bildas blomknoppar på våren och blomningen sker på sommaren. Säväl knoppar som blommor är grönvita till färgen. Giftig sumaks blommor är gulgröna och knoppar också på våren. Frukterna mognar på sommaren och är gråa eller vita.

Vad gör du om du kommer i kontakt med urushiol?

Tvätta huden noggrant med tvättmedel och vatten så snart som möjligt efter exponering – helst inom 10–30 minuter, innan saven hunnit tränga ner i huden. Tvätta även kläder, verktyg och eventuellt husdjurens päls, eftersom urushiol kan finnas kvar på ytor länge och orsaka nya reaktioner. Vid kraftig reaktion, blåsor i ansiktet eller på könsorganen, eller om symtomen inte avtar, bör du kontakta vården.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online