Värmeslag eller värmeutmattning? Skillnader, symtom och förebyggande råd

När kroppen inte längre klarar av att hålla sig sval kan värmeslag eller värmeutmattning uppstå. Stiger kroppstemperaturen för snabbt och för högt kan allvarlig sjukdom utvecklas. Värmeslag är det mest akuta och farliga tillståndet, men värmeutmattning ska aldrig underskattas – båda kräver snabba åtgärder.

Vad skiljer värmeslag från värmeutmattning?

Värmeslag uppstår när kroppens innertemperatur når cirka 40 grader Celsius (104 °F) eller högre. Det kan triggas av intensiv fysisk ansträngning eller av långvarig exponering för hög värme. Vid värmeslag har kroppens egen kylmekanism – framför allt svettningen – slutat fungera, vilket gör tillståndet livshotande.

Värmeutmattning, som ibland kallas värmesvaghet, orsakas när kroppen överhettas av varmt väder och/eller fysisk aktivitet. Kroppstemperaturen kan stiga, men ligger oftast under nivån för värmeslag. Tillståndet är mindre allvarligt, men kan utvecklas till värmeslag om det inte behandlas.

Symtom att känna igen

Vid värmeutmattning är huden ofta het, rodnad och fuktig. Vanliga tecken är kraftig svettning, snabb puls, huvudvärk, illamående, yrsel och trötthet. Muskelkramper kan också förekomma.

Vid värmeslag kan personen uppvisa samma symtom, men tillståndet känns igen på att huden ofta blir torr och het eftersom svettningen upphört. Allvarliga varningstecken är andningssvårigheter, förvirring, kramper och medvetslöshet. Detta är ett akut medicinskt tillstånd som kräver omedelbar vård – ring 112.

Konsekvenser för kroppen

Obehandlat värmeslag kan orsaka bestående skador på hjärnan och andra vitala organ som hjärta, lever och njurar. I värsta fall kan det bli dödligt. Värmeutmattning kräver i regel vila och tid för kroppen att svalna, men det är viktigt att veta att en person som en gång drabbats av värmeutmattning löper större risk att drabbas igen.

Första hjälpen

Flytta den drabbade till skugga eller ett svalare ställe, låt personen vila och ge små mängder vatten om denne är vid medvetande. Kyla kroppen med blöta handdukar eller ljummet vatten. Vid tecken på värmeslag – förvirring, förlorad medvetenhet eller upphörd svettning – ska du genast kontakta sjukvården.

Så förebygger du överhettning

Båda tillstånden kan förebyggas med enkla vanor:

• Undvik långvarig vistelse i extrem värme, särskilt mitt på dagen
• Använd solskydd och sök skugga regelbundet
• Drick rikligt med vatten och vätskor, även utan törst
• Begränsa fysisk träning vid höga temperaturer
• Bär lätta, luftiga kläder i ljusa färger

Läkemedel som ökar risken

Vissa läkemedel kan orsaka värmeutmattning eller värmeslag när de kombineras med hög värme. Bland annat kan allergiläkemedel, blodtrycksmediciner, bantningspreparat, laxermedel, urindrivande medel (diuretika) och antidepressiva påverka kroppens förmåga att reglera temperaturen. Har du frågor om dina mediciner, kontakta läkare eller apotek.

Vem är mest utsatt?

Äldre, små barn och personer med underliggande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom eller diabetes är extra känsliga för värme. Även personer som arbetar eller tränar utomhus bör vara uppmärksamma. Var uppmärksam på nära och kära under värmeböljor – tidiga insatser kan göra stor skillnad.