Svettning är en av kroppens viktigaste mekanismer för att reglera temperaturen. När kroppen blir för varm skickar hypotalamus – en liten men avgörande region i hjärnan som fungerar som kroppens termostat – signaler till svettkörtlarna. Svetten avdunstar sedan från huden och tar med sig värme, vilket sänker kroppstemperaturen.
När du har feber har hypotalamus medvetet höjt kroppens måltemperatur, ofta som ett svar på en infektion. Ett förhöjt temperaturvärde gör det svårare för många virus och bakterier att överleva. För att nå upp till den nya, högre temperaturen försöker kroppen istället spara på värmen.
Det gör den genom att dra ihop blodkärlen i huden, så kallad vasokonstriktion. Blodflödet till hudytan minskar, mindre värme avges till omgivningen och kroppens kärntemperatur kan stiga. Samtidigt kan du frysa och rysa – muskelryckningarna producerar nämligen extra värme som hjälper temperaturen att nå den nya nivån. Att svettas skulle i det här skedet verka emot kroppens avsikt, eftersom avdunstning kyler ned kroppen.
I vissa fall kan man ändå svettas under en feber, särskilt när temperaturen börjar sjunka och febern "bryter". Kroppen måste då bli av med överskottsvärmen och sätter igång svettningen på nytt. Detta kallas ibland för diforetisk feber, alltså en feber som åtföljs av kraftig svettning. Den kan kombineras med andra symtom som frossa, värk i kroppen och trötthet.
Har du feber är det extra viktigt att dricka mycket vätska, eftersom kroppen förlorar mer vätska än vanligt – inte minst om du också svettas. Vatten, buljong och utspädd juice är bra val. Du kan även använda receptfria läkemedel som paracetamol eller ibuprofen för att sänka febern samt lindra huvudvärk och värk i kroppen.
Vila gärna och klä dig lagom – varken för varmt eller för kallt. Kontakta vården via 1177 om febern är hög, varar längre än ungefär fyra dygn, eller om du får svåra symtom som andningsbesvär, intensiv huvudvärk eller förvirring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online