Vårtor är små, oftast ofarliga hudutväxter som kan dyka upp var som helst på kroppen – även i ansiktet. Den här artikeln går igenom de vanligaste typerna av ansiktsvårtor, vad som orsakar dem och hur de behandlas. Vi tar dessutom upp hudförändringar som i ett tidigt skede kan se ut som vårtor, men som i själva verket kan vara elakartade tumörer som kräver skyndsam läkarvård.
Vårtor består av små kluster av onormalt växande hudceller, omgivna av döda celler. Det finns flera olika typer av vårtor, men samtliga orsakas av specifika stammar av humant papillomvirus (HPV). Det finns över 100 olika HPV-stammar – från de som orsakar genitala vårtor (främst typ 6 och 11) till de som ger vanliga vårtor (typ 1, 2 och 3).
Alla HPV-stammar sprids huvudsakligen genom direkt kontakt mellan människor, men smitta kan även ske via golv, handdukar och andra gemensamma föremål. Vårtor är dock inte särskilt smittsamma. Späda barn samt vuxna med skadad hud – exempelvis efter rakning, vid torrt väder eller efter repor och skrapsår – löper större risk att bli smittade.
De flesta ansiktsvårtor försvinner av sig själva inom loppet av några veckor. Vid ihärdiga eller svårare fall finns flera behandlingsalternativ:
Den platta vårtan, medicinskt benämnd "verruca plana", är oftast bara en till två millimeter i diameter men uppträder gärna i relativt stort antal inom det drabbade området.
Platta vårtor orsakas av HPV 3, 10, 28 och 49. De är vanligtvis smärtfria och har hudfärg, men kan även vara rosa, gula eller bruna.
Eftersom de ofta förekommer i kluster (i värsta fall över 100 stycken) kan platta vårtor bli mycket synliga och orsaka betydligt lidande för den drabbade. Som tur är svarar de bra på behandling med salicylsyra och laser. Nackdelen är att de sprids lätt, vilket kan försvåra behandlingen.
Trådformade vårtor är långa, smala och trådliknande utväxter som framför allt förekommer på ögonlocken och läpparna. Trots sin karakteristiska form orsakas de av samma HPV-stammar som vanliga vårtor (typ 1, 2 och 3).
Till skillnad från platta vårtor uppstår trådformade vårtor oftast en i taget. Tack vare sin form är behandlingen ofta enkel: vårtan skärs helt enkelt bort vid basen. Sitter vårtan på eller nära ögonlocket avslutas behandlingen där. Annars kan den underliggande vävnaden brännas med elektrokauterisering, alternativt behandlas med en antiviral kräm.
Kutant skivepitelkarcinom (SCC) orsakas visserligen av HPV 38, 41 och 48, men är ingen vårtan utan en elakartad tumör. SCC står för cirka 20 procent av alla hudcancerfall och återfinns oftast hos personer i medelåldern eller äldre som exponerats för mycket UV-strålning under sina yngre år. Även om SCC inte bildar metastaser lika snabbt som andra former av hudcancer, som malignt melanom, ska misstänkt SCC undersökas och behandlas så snart som möjligt.
Dermatologer bedömer att keratoakantom är en mindre aggressiv variant av skivepitelcancer. Den kopplas till HPV 77 och känns igen på stora, vulkanliknande lesioner.
Den här artikeln syftar till att öka medvetenheten, inte att fungera som en definitiv guide. Endast en dermatolog kan ställa rätt diagnos och behandla utväxter i ansiktet – oavsett om det rör sig om vårtor eller något annat!
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online