När virus infekterar hudceller utlöses en immunreaktion som leder till att cellerna skadas och förstörs – något som syns på huden som utslag. Utslag kan se olika ut beroende på vilket virus som ligger bakom: allt från upphöjda papler och blåsor till enbart rodnad över ett avgränsat hudområde. Här går vi igenom hur virus påverkar huden samt de vanligaste virussjukdomarna som ger utslag hos vuxna.
Virus är mikroorganismer som tränger in i kroppens celler och använder deras proteinsyntesmaskineri för att föröka sig. De är mycket specifika när det gäller vilka celler de infekterar och specialiserar sig ofta på en viss celltyp eller vävnad. Hepatitvirus angriper exempelvis enbart levern, medan HIV – viruset som orsakar aids – invaderar en särskild typ av vita blodkroppar.
Precis som de inre organen kan även huden drabbas av virusinfektioner, och de första tecknen visar sig då ofta som utslag.
Huden består av celler organiserade i tre lager. Det yttersta lagret, epidermis, står i ständig kontakt med omgivningen, vilket innebär att virus och bakterier hela tiden hamnar på dess yta. Tack vare hudcellernas robusta struktur har de flesta organismer svårt att ta sig in. Vissa patogener lyckas dock tränga igenom försvaret via hårsäckar eller genom hudens svett- och talgkörtlar.
Smittkoppor orsakas av ett poxvirus och ger utslag som liknar dem vid vattkoppor. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utrotades sjukdomen globalt under 1970-talet. Det finns dock oro för att viruslager fortfarande finns bevarade i forskningslaboratorier, vilket gör ett oavsiktligt eller medvetet utsläpp möjligt. Smittkoppor sprids via luftvägsdroppar samt via vätskan från utslagen.
Vattkoppor är en vanlig barndomssjukdom i många länder och orsakas av varicella-zostervirus, ett herpesvirus. Vuxna som aldrig haft sjukdomen eller inte vaccinerats kan fortfarande insjukna. Trots att ett vaccin finns tillgängligt i USA rapporterar Centers for Disease Control and Prevention (CDC) årligen cirka 10 600 sjukhusinläggningar och mellan 100 och 150 dödsfall relaterade till vattkoppor.
Både vattkoppor och smittkoppor ger upphöjda blåsor med ett vitt, varfyllt innehåll som så småningom torkar ut och faller av. Den största skillnaden är fördelningen på kroppen: vattkoppsutslag koncentreras främst kring bål och ansikte, medan smittkoppors utslag är vanligare på armar och ben.
Det finns två typer av herpes simplexvirus som båda orsakar utslag, blåsor och rodnad på infektionsstället:
Ingen av typerna kan botas helt. Båda kan ligga vilande i nervsystemet i månader eller år innan viruset återaktiveras och utslagen blossar upp igen.
Molluscumviruset tillhör också poxvirusgruppen, men till skillnad från smittkoppor sprider det sig inte över hela kroppen. Utslagen uppträder endast på de hudområden som kommit i direkt kontakt med infekterad hud, eftersom viruset tar sig in genom hårsäckarna. Typiskt för utslagen är små knutor med var eller ett vitt, fettigt ämne i mitten. Infektionen är mycket smittsam vid hudkontakt och är därför vanlig inom exempelvis idrott och barnomsorg.
Kontakta vården om du får utslag av okänd orsak, om utslagen sprider sig snabbt, gör ont, bildar blåsor eller åtföljs av feber. En läkare kan ofta ställa diagnos utifrån utslagens utseende och placering och rekommendera lämplig behandling eller lindring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online