Coronavirus i sammanhang: Kommer covid-19 att göra kliniska prövningar mer mångsidiga?

Covid-19-pandemin har fått genomgripande konsekvenser för den kliniska forskningen – inte minst för de kliniska prövningarna. En av de största utmaningarna har varit att säkerställa att prövningarna inkluderar olika befolkningsgrupper, bland annat etniska minoriteter som historiskt varit underrepresenterade.

Ett gammalt problem som förvärrades

Redan före pandemin rådde det en betydande brist på mångfald inom klinisk forskning. Enligt en studie från 2019 var endast 12 procent av deltagarna i kliniska prövningar svarta och bara 8 procent hispanics. Denna obalans kan få flera negativa följder:

• Underrepresenterade grupper riskerar att gå miste om de senaste och mest effektiva behandlingarna.
• Resultaten från kliniska prövningar kanske inte går att generalisera till hela befolkningen.
• Förtroendet för det medicinska forskningssystemet kan minska bland underrepresenterade grupper.

Pandemin har dessutom förstärkt dessa utmaningar. Många underrepresenterade grupper har drabbats oproportionerligt hårt av covid-19, och de kan vara mer tveksamma till att delta i kliniska prövningar på grund av oro för säkerhet och effekt.

Pandemin som möjlighet

Samtidigt har krisen också öppnat en möjlighet att angripa bristen på mångfald. Behovet av snabb utveckling och testning av vacciner och behandlingar mot covid-19 har lett till ett ökat fokus på att inkludera underrepresenterade grupper i forskningen.

Exempelvis har amerikanska National Institutes of Health (NIH) lanserat flera initiativ för att öka mångfalden i covid-19-relaterade kliniska prövningar:

• The COVID-19 Prevention Network (CoVPN) – ett nätverk av prövningsplatser som arbetar med att utveckla och testa vacciner och behandlingar. Nätverket har åtagit sig att inkludera underrepresenterade grupper i sina studier.
• National Institute on Minority Health and Health Disparities (NIMHD) – en del av NIH som finansierar forskning för att identifiera och åtgärda hinder för deltagande i kliniska prövningar.
• Patient-Centered Outcomes Research Institute (PCORI) – en oberoende ideell organisation som finansierar forskning för att involvera underrepresenterade grupper i utformningen och genomförandet av kliniska prövningar.

Dessa initiativ är ett steg i rätt riktning, men det krävs mer för att säkerställa att kliniska prövningar verkligen speglar befolkningens mångfald. Pandemin har visat att vi inte har råd att lämna någon utanför.

Konkreta åtgärder för ökad mångfald

Här är några åtgärder som kan bidra till en mer mångsidig och inkluderande rekrytering:

• Öka finansieringen av forskning om hinder för deltagande i kliniska prövningar.
• Utveckla kulturellt anpassade strategier för informationsspridning och rekrytering.
• Samarbeta med lokala organisationer och ledare för att bygga förtroende hos underrepresenterade grupper.
• Erbjuda ekonomiska incitament för att underlätta deltagande.
• Gör prövningarna mer tillgängliga genom flexibla tider och transportlösningar.

Genom att vidta dessa åtgärder kan vi bidra till att kliniska prövningar blir inkluderande och att alla får chansen att dra nytta av de senaste och mest effektiva behandlingarna.

Slutsats

Covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på den kliniska forskningen. Den har försvårat rekryteringen av underrepresenterade grupper, men har samtidigt skapat en unik möjlighet att lösa ett långvarigt problem. Genom att aktivt arbeta för ökad mångfald i kliniska prövningar kan vi säkerställa att alla har möjlighet att dra nytta av medicinska framsteg – både nu och i framtiden.