När ett virus går in i den lysogena cykeln integrerar det sitt genetiska material (DNA) direkt i värdcellens arvsmassa. Till skillnad från den lytiska cykeln, där viruset omedelbart börjar producera nya viruspartiklar och dödar cellen, kan den lysogena cykeln bestå i lång tid utan att värdorganismen märker något. Ändå kan integrationen få flera viktiga konsekvenser för både cellen och organismen som helhet.
I den lysogena cykeln infogar viruset sin DNA-sekvens i värdcellens kromosom. Det integrerade virusgenomet kallas en profag. Profagen kopieras tillsammans med värdcellens eget DNA varje gång cellen delar sig, vilket gör att virusets gener ärvs av alla dotterceller.
Så länge viruset ligger i sitt vilande tillstånd produceras inga nya viruspartiklar. Viruset uttrycker inte sina gener aktivt, och värdcellen fungerar normalt. Organismen visar ofta inga yttre tecken på infektion alls under denna period.
När virusets DNA integreras i värdcellens genom kan det förändra cellens genuttryck och beteende. Detta kan leda till förändringar i cellens ämnesomsättning, tillväxt och differentiering. I vissa fall kan den genetiska omprogrammeringen göra att cellen börjar dela sig okontrollerat – vilket kan bidra till cancerutveckling. Vissa humana virus, exempelvis HPV, är kända för att kunna transformera celler på detta sätt.
Under vissa förhållanden, exempelvis vid exponering för UV-ljus eller andra former av stress, kan profagen aktiveras och lämna den lysogena cykeln för att gå över i den lytiska cykeln. När detta sker börjar cellen massproducera nya viruspartiklar, som sedan släpps ut när värdcellen lyseras (förstörs). Denna övergång kan därmed snabbt förändra en tidigare symtomfri situation till en aktiv infektion.
En intressant bieffekt av att bära på en profag är att värdcellen ofta blir immun mot superinfektion – det vill säga mot angrepp från andra närbesläktade virus. Eftersom cellen redan innehåller en kopia av virusets DNA kan ett nytt virus av samma typ inte integrera sig och etablera en ny infektion. Denna mekanism utnyttjas även inom biotekniken, bland annat vid användning av fager för att skydda bakteriekulturer.
De specifika effekterna av ett virus i den lysogena cykeln beror på vilken typ av virus det rör sig om samt på värdorganismens egenskaper. I bästa fall förblir viruset helt passivt och skadar inte värden; i värsta fall kan det omprogrammera celler, utlösa cancer eller plötsligt aktiveras och förstöra värdcellerna. Den lysogena cykeln visar tydligt hur komplext och mångfacetterat samspelet mellan virus och deras värdar är.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online