Uttryckande och mottagande språkstörningar förekommer hos 3 till 5 procent av alla barn. En uttryckande språkstörning innebär att barnet har svårt att uttrycka sina tankar och känslor i tal eller skrift, medan en mottagande språkstörning handlar om svårigheter att förstå språket. Dessa svårigheter kan förekomma på egen hand, men de uppstår ofta tillsammans med andra tillstånd, exempelvis hörselnedsättning, neurologiska skador, prenatal exponering för droger eller alkohol samt gomspalt. Även en starkt stimulansfattig miljö kan bidra till att barnets språkutveckling försenas.
Barn med språkstörningar remitteras vanligtvis till logoped för behandling. Men vårdnadshavare och andra yrkesverksamma som arbetar med dessa barn kan använda liknande strategier för att stärka barnens språkförmåga i vardagen.
Presentera barnet för föremål som det saknar ord för och benäm dem själv. En logopedisk utredning visar tydligt vilka områden där barnet har brister. Barnet kan till exempel ha ett begränsat ordförråd för hushållsföremål. Ge barnet ett dockhus med vitvaror, kläder, porslin och möbler. Säg namnet på varje föremål och beskriv hur det ser ut och vad det används till. Undvik att be barnet benämna föremålen själv, men beröm det gärna om det spontant säger namnen. Du kan också använda riktiga föremål från hemmet för att göra övningen mer konkret.
Presentera föremål som barnet saknar ord för och låt barnet leka fritt med dem. Medan barnet leker beskriver du vad det gör och vilka föremål det använder. På så sätt får barnet styra aktiviteten samtidigt som du som vuxen modellerar rätt ordförråd i naturliga situationer. Beröm barnet när det spontant använder korrekt språk – positiv förstärkning motiverar barnet att fortsätta träna.
Läs eller sjung en bok eller sång som barnet redan känner väl. När barnet har lärt sig historien eller melodin ordentligt börjar du medvetet förändra den. Använd barnets språkliga begränsningar som vägledning för ändringarna. Be barnet hjälpa dig att läsa berättelsen med hjälp av motsatser, byta tempus till presens eller byta karaktärer från pojkar till flickor för att träna pronomen. Du kan till exempel återberätta en klassisk saga i presens eller sjunga "Om du är glad och vet det" med motsatser som "Om du är arg och vet det".
Förändra barnets dagliga rutiner som om du råkat göra ett misstag, och låt barnet upptäcka felet och berätta hur det ska rättas till. Ska barnet till exempel gå och lägga sig kan du ta fram lekkläderna och skorna i stället för pyjamasen, eller duka fram middagen utan dryck. Du kan också ändra i bekanta sagor, till exempel göra "Lilla Rödluvan" till "Lilla Blåhuven", och sedan vänta på att barnet upptäcker felet och föreslår en rättelse. Den här typen av lekar tränar både förståelse, ordförråd och förmågan att formulera sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online