Barn får feber – det vet alla föräldrar. Samtidigt är barn ofta motståndskraftiga och brukar snabbt återhämta sig efter vanliga förkylningar, infektioner och influensa. Men om ditt barn har återkommande feber under flera veckor eller månader och ett tydligt mönster har uppstått, kan det finnas ett mer allvarligt bakomliggande hälsoproblem.
Ibland kommer febern helt utan andra symtom, eller så visar sig besvären först senare. Andra gånger följs febern av symtom som du inte riktigt vet vad de betyder. Oavsett vilken situation som gäller är det viktigt att kontakta din vårdcentral eller barnhälsovård omgående för att ta reda på orsaken.
Barn med någon form av tandböld, alltså en infektion under tanden i käkbenet, kan drabbas av återkommande feber. Bölden kan börja som något litet, exempelvis en karies, och om den inte upptäcks i tid växa till ett större problem som tandröta. En obehandlad skada på en tand är en annan vanlig orsak, eftersom den kan leda till allvarliga infektioner runt tandköttet och käken som till och med sprider sig i hela kroppen. Denna typ av infektion kan ge hög feber tills den behandlas ordentligt.
Immunförsvarets uppgift är att bekämpa virus, bakterier och andra skadliga ämnen som tränger in i kroppen. Om ett barns immunförsvar inte fungerar som det ska blir barnet lättare sjukt och får oftare infektioner. Febern stiger ofta när kroppen kämpar för att bli av med angriparna, och detta märks särskilt tydligt under förkylnings- och influensasäsongen. Lyckligtvis finns det idag effektiva behandlingar för barn med immundefekt.
En urinvägsinfektion uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar infektion. Tillståndet är vanligare hos små flickor än hos små pojkar, men kan drabba båda könen. Infektionen går ofta oupptäckt eftersom många små barn inte kan berätta var det gör ont. Tecken att hålla utkik efter är om barnet håller för sig och gråter vid urinering, om urinen ser grumlig eller mjölkaktig ut, samt om barnet blir onormalt slött och samtidigt får hög feber.
Reumatisk feber orsakas av en obehandlad bakteriell infektion, exempelvis halsfluss eller scharlakansfeber. Sjukdomen börjar ofta som en mild feber som sedan förvärras över tid, tillsammans med andra symtom som aptitlöshet, influensaliknande besvär och utslag på huden. Om du misstänker att ditt barn har reumatisk feber ska du omedelbart kontakta vården, eftersom sjukdomen kan få långtgående konsekvenser för hjärna, ögon, hjärta och hud.
Ulcerös kolit drabbar mag-tarmkanalen, alltså den nedre delen av matsmältningssystemet. När tarmen inflammeras bildas sår i tjocktarmen och ändtarmen. Sjukdomen ger ofta lindrig feber i början, som med tiden åtföljs av magkramp och diarré. Det kan även förekomma blodspår i avföringen. Behandling finns tillgänglig, så kontakta vården om du känner igen symtomen.
Familjärt kall-autoinflammatoriskt syndrom orsakar feber tillsammans med utslag och ledvärk efter att barnet varit ute i kyla. Många föräldrar misstolkar detta som en vanlig influensa, men med tiden framträder ett tydligt mönster kopplat till kyla. Det är viktigt att känna till symtomen, eftersom de vanligtvis varar mindre än ett dygn och kan bryta ut redan inom en timme efter exponering för låga temperaturer. Syndromet är en ärftlig genetisk sjukdom som ärvs från en av föräldrarna. Det finns behandlingar, så kontakta vården om du misstänker att ditt barn drabbats.
Kontakta vården om ditt barn har haft feber i mer än tre dagar, om febern återkommer regelbundet utan tydlig orsak, eller om den åtföljs av symtom som slöhet, utslag, smärta, kräkningar eller viktnedgång. För spädbarn under tre månader gäller alltid att kontakta vården direkt vid feber. Med rätt utredning kan de flesta orsaker till återkommande feber behandlas effektivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online