Digerdöden – hur många dog i den svarta döden?

Digerdöden – en av historiens värsta pandemier

Digerdöden (även känd som svarta döden eller den stora pesten) var en pandemi av bubonpest som härjade i åtta år och svepte över Eurasien mellan 1347 och 1355. Pandemin nådde sin topp i Europa under åren 1348–1349 och betraktas som en av de dödligaste epidemierna i mänsklighetens historia.

Hur många dog under digerdöden?

Uppskattningarna över antalet dödsoffer varierar kraftig, men forskare tror att mellan 75 och 200 miljoner människor omkom i Eurasien. Ytterligare cirka 75 miljoner beräknas ha dött i Europa, Mellanöstern och Nordafrika under de värsta åren av utbrottet.

Pesten spreds snabbt längs handelsvägar och med handelsskepp, där smittade råttor och deras löss förde bakterierna till nya hamnar och städer. Den täta bebyggelsen och den dåliga hygienen gjorde att sjukdomen spred sig blixtsnabbt när den väl hade nått en stad.

Chockerande siffror från pestens tid

• Mellan 1347 och 1351 dog ungefär en tredjedel av Europas befolkning – över 20 miljoner människor.
• I Kairo ensam dog 200 människor per dag.
• I Venedig dog vid ett tillfälle hela 600 människor per dag.
• I England och Frankrike dog mellan en tredjedel och hälften av befolkningen.
• Åren 1348–1350 dog mer än 1,2 miljoner människor i Italien.

Långvariga konsekvenser för samhället

Digerdöden fick enorma följder för Europa och övriga drabbade regioner. Arbetskraften minskade dramatiskt, ekonomin kollapsade på många håll och hela byar lämnades folktomma. Förlusten av så många människor skakade också om tron på kyrkan och de styrande, vilket i förlängningen bidrog till stora samhällsförändringar under de följande århundradena.